Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Frödin: Alvastra kloster. Inför ett 800-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möta reformationens stormar, och vars till våra dagar bevarade
lämningar, till största delen blottade under de senaste två
decennierna, kunna ge en om också mycket svag föreställning om
dess ursprungliga utseende, omfattning, ja, härlighet.
Det finns dock en omständighet som hjälper oss att i tankarna
rekonstruera anläggningen. Cisterciensklostren uppfördes — detta
gäller dock endast mansklostren — enligt ordens föreskrifter
efter en bestämd plan, och dessa föreskrifter voro så detaljerade,
att man nu utan större svårighet kan ange de olika delarnas och
rummens användning och bestämmelse — även när det gäller
en så illa medfaren anläggning som våra dagars Alvastra.
Omkring en öppen, nästan kvadratisk gård grupperade sig
dess sammanbyggda fyra längor, den för utomstående strängt
slutna »klausuren»: i norr kyrkan, i öster munkarnas flygel, i
väster konversernas, i söder köket, munkarnas matsal,
värmestuga och tvättrum.
År 1185 stod kyrkan färdig till invigning, liksom ordens alla
kyrkor helgad åt Jungfru Maria. Det var en treskeppig
anläggning med mittskeppet täckt av ett mäktigt tunnvalv. Öster om
tvärskeppet låg i mitten det likaledes lägre och av ett tunnvalv
täckta högkoret, rättare benämnt presbyteriet — reserverat för
prästerna — med högaltaret och på ömse sidor härom två små
låga tunnvälvda kapell, vart och ett med sitt altare. I sydväst och
nordväst hade sidoskeppen var sitt förrum. En högst egenartad
arkitektur, vartill vi senare skola återkomma.
Detta stora kyrkorum mottog ett tämligen sparsamt ljus genom
sina små, romanska fönster; senare — kanske efter 1312 års
brand — ändrades en del av dem till större, gotiska fönster,
såsom den ännu bevarade västgaveln visar.
Kyrkan hade fyra portar, ingen, i varje fall under klostrets
äldre tid, öppen för bygdens befolkning — som ju hade sin
församlingskyrka — utan endast avsedda för klosterfolket; i
tvärskeppets norra gavel »de dödas port», porta mortuorum,
genom vilken den döde, efter dödsmässan i kyrkan, bars ut till
kyrkogården därutanför; i södra sidoskeppets östra del
munkarnas port, i sydvästra förrummet konversernas och i det
nordvästra förrummet den fjärde porten, som förde direkt ut till det
yttre klosterområdet. Från kyrkan förde också tvenne trappor
upp till munkarnas, respektive konversernas sovsalar, en för
cisterciensarkitekturen karakteristisk anordning. I tvärskeppets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
