Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Helgonens emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John ny Roosval
och länge sin statschefs gode vän. På sistone uppstod
fiendskap. Den engelske Henrik låter fyra riddare mörda sin
ärkebiskop Thomas, den svenske Sten Sture lät sin armé belägra
sin ärkebiskop Jakob i borgen Stäket. I båda fallen vann de
stolta prelaterna till sist segern. Thomas genom sitt martyrium
och därav följande kanonisation. Jakob genom sin
unions-sym-patiserande diplomati. Herr Sten misslyckades alltså och det
ligger i Skepptuna-bildens uppsyn medvetande om detta,
antingen medvetande om en vunnen triumf eller visshet om en
kommande. Vi vet ju icke exakt bildens datum. En Thomas
i Jakob Ulfssons mask eller som man också kan säga Jakob i
Thomas av Canterburys kåpa.
Fjortonhundratalshelgonen materialiserade sig alltså som
berömda samtida och klädde sig hos hovskräddaren. Helgonet
var en första rangens skådespelare. Han reciterade sin monolog,
då hans helgonskåps dörrar slagits upp liksom täcken, som
dras åt sidorna från en scen. Till slut bildade helgonen
skåde-spelartrupper och spelade mysterier. Huruvida dylika
dramatiska upptåg med sin »mansion-scen», som omfattade hela
torg, verkligen uppförts i Sverige av skådespelare i kött och
blod, är ovisst. Men säkert är att helgonen tog upp idén och
förverkligade den med hjälp av de stora altarskåpen av
Bryssel-eller Antwerpenverkstad som från och med omkring 1490 börja
visa sig i svenska kyrkor.
Det äldsta och mest berömda, skänkt 1490 av biskop Rogge
till Strängnäs domkyrka, kan ehuru stammande från ett annat
konstområde än vårt baltisk-nordiska, betraktas som nära
besläktad med Notkes och Hennings stil, Stureperiodens. Se
bildserien omedelbart före denna artikel, samt färgbilden härintill,
som visar en scen ur ett annat av de märkliga
Strängnäsaltarskå-pen från samma tid.
I raden av nischformade småscener, som tillsammans bilda
denna skådebanas »mansion-scen» spelas Kristi passion.
En mängd statister är anställda. De gör sig breda, hoppa,
grimasera, basuna ut sin grymhet och dumhet. Är det icke ett buller
ovärdigt altarebordet? Nej, svarar regissören, det är genom bovars
närvaro som publiken förstår huru Frälsaren blev pinad och
frälsade mänskligheten. De är lika nödvändiga som de tre
spikarna på krucifixen. Och han har rätt. Styckets skurkar är
oskilj-bara från dess hjältedåd. Allt är därför insänkt i samma grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
