Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: 1400-talsmåleri i uppländska kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Näsström:
1400-TALSMÅLERI I UPPLÄNDSKA
KYRKOR
I. I konsthistoriens verkstad
Man måste ta sats för att hoppa bättre, säger ett franskt
ordspråk, och innan vi gör det långa språnget in i
1400-talskyrkor-nas målningsvärld, kan det — hur paradoxalt det än må låta —
vara lämpligt att ta sats i Bergshögskolans lokaler i Tekniska
högskolan. I den kryssvälvda korridoren innanför entrén har
nämligen Hilding Linnqvist utfört en rad av kalkmålningar i de
låga, tryckta valven, och med sin naiva teckning, sin dekorativa
färgverkan och sin varma innerlighet ger de ett helhetsintryck,
som mycket nära överensstämmer med det man möter bland
1400-talets kyrkomålningar.
Hilding Linnqvists takmålningar i Bergshögskolan blev den
monumentala upptakten till en lång och fruktbärande naivistisk
epok i vårt nutida måleri.
Nu, ett kvartsekel senare, kan det utan överdrift sägas, att
moderna svenskar i stor utsträckning lärt sig se med naivistisk blick.
Vi ger den innerliga känslan ett konstnärligt egenvärde, som blir
oberoende av all akademisk skicklighet, vi gläds åt det äkta
och spontana, även om det saknar brio och bravur. Och
förtrogenheten med naivistiskt måleri har hjälpt oss att komma fram
till en varmare upplevelse av det naiva måleriet i våra
medeltidskyrkor. Det är därför jag menar det är lämpligt att ta sats
under Hilding Linnqvists målningar i Bergshögskolan.
Men man kunde också ta sats från ett annat håll, nämligen
från det akademiska Uppsala i seklets begynnelse. Hilding
Linnqvists målningar utfördes under åren 1917—19, och det var just vid
den tidpunkten, som den unga forskarvärldens intresse för
1400-talets sengotiska kyrkomåleri kulminerade. Det hade väckts redan
tjugo år tidigare men det sköt riktig fart först efter 1905, då den
unge Johnny Roosval kom som docent till Uppsala. Han blev kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
