Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rabe: Om långfärdssegling. En rapsodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Rabe
ha blivit en riktig färd. Ett mål har dock långseglingen alltid:
rekreation. Därför ligger tonvikten icke mest på den första
stavelsen i »långsegling». Den som varje år försöker slå sitt eget
rekord av konsumerade sjömil, förfelar snart långseglingens mål.
Den plan man lägger upp kan gå ut på många olika ting. Man
kan exempelvis segla till någon av skärgårdsgrupperna i
Stockholms yttre skärgård, Stora och Lilla Nassa, Norrpada, Fredlarna,
Svenska Högarna eller någon annan, för att under några dagars
segling upptäcka och lära känna det stycket av världen med dess
skär och grynnor, dess vikar och ankarplatser, dess olika
infarts-och genomfartsmöjligheter, tills man känner sig hemma där och
hittar ut och in både i gott och dåligt väder, såväl dag som natt.
Högsommarnatten är ju aldrig riktigt becksvart. Eller man kan
en sommar studera Stockholms skärgårds olika portar ut till
Östersjön, både inifrån—ut och tvärtom, vid dager som nattetid,
både de officiella lederna och andra lämpliga hål, som man från
sjökortet räknat ut kunde löna sig att försöka. Icke heller en
Mälarsegling är att förakta. Eller man seglar upp utefter
Norrlandskusten med dess rika möjligheter för att icke säga tvång till
utomskärsseglatser eller sticker ned utefter Östersjökusten genom
Sörmlands leende, Östergötlands ståtliga och Smålands karga
skärgårdar, här och där med någon dags utomskärssegling
inpassad. Ett tjusande färdmål är Kalmarsund med Öland, klippön
Blå Jungfrun — som man för övrigt kan få se första skymten av
ett ögonblick genom ett litet gatt redan högt uppe i leden i
småländska skärgården — och Kalmar samt hamnarna norr och
söder därom. För en stockholmare känns nog
långfärdsstämningen särskilt stark, när han stävar söder ut från Kalmar, där
sundet öppnar sig mot södra Östersjön, varifrån man kan sticka
in i Blekinge skärgård med dess slående kontraster mellan de
yttre skärens karghet och de inre vikarnas sydländskt yppiga
lummighet. För att nu icke tala om det högtidliga ögonblick,
när man rundar Sandhammaren och utmed Skånes sydkust,
där landet i granna avsatser stiger ned mot havet, seglar in mot
Öresund. Då kan målet vara någon av de skånska städerna, där
man lämnar båten över vintern för att nästa sommar göra en
segling bland de danska öarna, försåvitt man icke fortsätter upp
till västkusten med dess mot ostkusten rätt olika förhållanden.
Och sommaren därpå kan det bära av utmed norska sydkusten.
— Alla dessa planer voro ju upplagda från Stockholms horisont.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
