Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Jalmar Furuskog: I bergslag och bruksbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jalmar Furuskog:
I BERGSLAG OCH BRUKSBYGD
IN är det nittonde århundradet ännu var mycket ungt, kunde man
vid Långbans gruvfält i Värmland få se de båda pojkarna Nils och
John Ericsson springa omkring och leka. De efterbildade, så gott
de kunde, de vuxnas arbete. De grävde gruvor och byggde
vattenhjul, satte kanske också ihop små uppfordringsverk och
konstgångar. Runt omkring sig såg de en typisk mellansvensk
bergslagsbygd, sådan den var innan de stora omvälvningarna hade
förvandlat arbetslivet. Det var några små gruvor, en hytta och några
bergsmansgårdar, allt inramat av den allvarliga barrskogen och de
blånande bergen. Där hade den ena generationen efter den andra
arbetat på ungefär samma sätt.
De båda pojkarna kunde inte ana vilka väldiga förändringar det
nya seklet skulle föra med sig och ännu mindre att de själva skulle
bli lysande representanter för denna omdaning. Nils var född 1802,
John 1803, och båda blev gamla män, som hann se den mänskliga
tillvaron omgestalta sig på ett sätt som ingen förut hade drömt om.
Ifall de hade fått stanna hemma i Långban, hade deras egen insats
nog inte blivit så märklig. Där härskade yrkets traditioner, och
mycket nytt fanns inte att lära. Men när fadern kom på obestånd
och flyttade till Västergötland som bergsprängare vid Göta kanal,
öppnade sig nya möjligheter för de begåvade pojkarna. I ett land
där det ännu inte fanns någon teknisk undervisning eller någon
storindustri blev arbetet vid kanalbygget den bästa praktiska
utbildning som tiden kunde erbjuda. Nils stannade kvar inom yrket
och kom att göra en enastående insats i vårt lands ekonomiska
historia, först som kanalbyggare och sen som järnvägsbyggare.
John fann stugan här hemma för trång. Han blev vad man i våra
dagar skulle kalla »motorbiten». Han for till England,
ångmaskinens land, och till Amerika, det snabbt växande nybyggarlandet.
Hans viktigaste insatser gjordes inom motorbranschen: han
uppfann den behändiga varmluftsmotorn eller kalorikmaskinen, han
konstruerade den första användbara propellern, och han tillbragte
10. STF 48.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
