Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Claes Krantz: Kurgäster, fiskare och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claes Krantz:
KURGÄSTER, FISKARE
OCH TURISTER
Okärgårdsångaren stävar ut mot Bohuslän. Vattenvidderna
öppnar sig strax utanför Göteborgs hamn, kustbergen visar sina nakna
utsidor, kobbarna lyfter sig renblåsta och renspolade ur havet.
Solskenet gör alla färger varma, diset låter formerna bli mjuka.
Landskapet är kargt, men kargheten ler. Bohuslän visar upp sitt
sommaransikte — det lockar och tjusar. Det är något att titta på, att
fördjupa sig i och bli vän med.
Man har god tid att betrakta det från båten. På alla andra
kommunikationsområden har hastigheten drivits upp fantastiskt, men
kustångaren rör sig alltjämt i samma sävliga takt som vid
adertonhundratalets mitt. Maskinen ger den en fart av elva knop — det är
ungefär tjugo kilometer i timman, det vill säga detsamma som
snigelfart för en bil. En människa från förra seklet skulle alltså inte
känna sig bortkommen på båten. Och tog hon fram exempelvis
»Handbok för badgäster» med årtalet 1858, skulle hon även
tillsammans med passageraren från nutiden kunna konstatera
riktigheten av bokens beskrivning av utsikten från däcket:
»De väldiga klipporna, över allt likasom kringslungade utefter
den tjugo mil långa kusten, de otaliga sunden, som slingra sig i alla
riktningar kring öarna och skären, de djupt i fastlandet
inträngande vikarna, de ödsliga, med resliga fjällar klädda stränderna, en
och annan utsikt över det gränslösa havets spegel eller dess oroliga
vågor, bilda här ett sceneri, okänt för en och var, som ej befarit
dessa trakter. Det är storhet och kraft i detta skådespel; det är
samma tavlor, och likväl nya, tavlor av omväxlande natur och
karaktär, som här te sig för det förvånade ögat.»
Så långt skulle nutidsresenären kunna vara med. Men mot
fortsättningen skulle han kanske vilja reservera sig: »Med allt detta är
Bohuslänska skärgården sorglig och dyster.» Och varför? Jo, där
finns enligt handboksförfattaren blott klippor och åter klippor, där
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
