Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Utsikt från Dalby. Resa genom skånskt tiohundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman:
UTSIKT FRÅN DALBY
Resa genom skånskt tiohundratal.
L/mkring 1130 satt en kanik i Laurentiusklostret i Lund böjd
över en pergamentsskrift, kyrkans necrologium eller dödbok, och
skrev ned notiser om händelser, som timat i stiftets historia.
Kanske hade han ett äldre necrologium framför sig, kanske
sammanförde han spridda notiser, vi vet det inte. I minneslistan över
bröderna präntade han för den 28 april, att det var den gode, kristne
kung Svens dödsdag (Sven Estridsen, död 1074), han som hade
indelat Danmark i åtta stift och byggt kyrkan i Dalby. Kaniken
kände väl till Dalby, där augustinermunkarna nu flyttat in och fått
den forna biskopskyrkan som klosterkyrka och där den praktfulla
förhallen just blivit färdig. Men för att man inte skulle glömma
vem äran tillkom, att denna kyrka byggts, antecknade han att det
var kung Sven, som låtit bygga denna Nordens första stenkyrka.
Kaniken som skrev ned notisen om Dalby hade själv sett
Lundadomen under Donatus ledning höja sig över stadens låga
trähus, och kryptans altare hade nyligen invigts. Men mer än
sextio år tidigare, då det i Lund endast fanns små träkyrkor,
restes kyrkan i Dalby, en tung, sluten stenbyggnad ute på den
skånska landsbygden, på sluttningen av en utlöpare från
Romeleåsen. Än i dag ligger tiohundratalskyrkan kvar — stympad och
tillbyggd under tidernas lopp — ett storslaget monument, ett
färdemärke för resenärer över Lundaslätten; varifrån man än närmar
sig dominerar den landskapet.
Från Lund går vägen till östra Skåne över Dalby, en huvudled
redan på tiohundratalet. Över den flacka slätten löper den fram
mot Dalby, där den i en kort brant backe för upp till byn på åsens
sluttning. På långt håll ser man kyrkans torn ensamt som en
kastal skjuta vipp ur trädens lövverk. Men kommer man
söderifrån över den av pilalléer, trädgrupper och gårdar splittrade
slätten, får man en helt annan bild. Det förefaller som om det
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
