Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: Stormaktens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Selling
gatan utanför och grannens tomt var höjda, så att de låg i nivå med
hennes tak, och följden var, att grannens »barn såsom ock hans
hästar, svin och hundar ha rivit alla taken sönder förrän jag
dit-kom». När det regnade, rann vattnet in både över trösklarna och
genom taket. Man förstår, att hon ville ha sin stuga reparerad av de
myndigheter, som så brutalt föst dit henne.
Den gamla bebyggelsen och det medeltida gatunätet hade man
relativt lätt att få bukt med. På östra sidan av Norrmalm fick man
dessutom 1640 en opåräknad hjälp av en våldsam eldsvåda, som
lade inte mindre än 247 gårdar i aska. Men det fanns ett i
bokstavlig mening oöverstigligt hinder, Brunkeberg. Denna kullriga grusås
höjde sig på den tiden bortåt 20 meter över det nuvarande
Brunkebergstorg. Därför kom Norrmalm att ursprungligen bestå av två
helt skilda delar, Västra malmen och Östra malmen (som inte bör
förväxlas med vårt Östermalm). På Västra malmen fanns redan
före nydaningen en reguljär anläggning, den kungliga
Rännarbanan. Den blev rättesnöret för det nya gatunätet, och där framför
lades stadsdelens öppna plats, Hötorget.
På Östra malmen stakades en lång huvudled upp parallellt med
Brunkeberg, Regeringsgatan, och vinkelrätt mot denna linjerades
tvärgator upp. Söder om Brunkeberg förenades de båda områdena
i den öppna plats, som hade förbindelse med Staden genom gamla
Norrbro, vilken då gick över Helgeandsholmen fram till
Mynttorget och Västerlånggatan. Den platsen kallades förr Malmtorget
och är nu Gustav Adolfs torg. Där mynnade Regeringsgatan, och
på papperet fick också Rännarbanan och Hötorget en direkt
gatu-förbindelse med Malmtorget, vilket man kan konstatera på kartan
sid. 47. Men Brunkeberg låg emellan, och det skulle dröja 160 år,
innan den delen av planen kunde realiseras. I stället blev
Drottninggatan huvudled på Västra malmen. Det var naturligtvis en
sämre lösning, eftersom den varken tangerade de båda torgen eller
hade direkt förbindelse med Norrbro. För att avhjälpa den bristen
sökte staden byta till sig en tomt, som låg mellan Malmtorget och
Drottninggatan. Därigenom skulle torget kunna utvidgas och båda
huvudstråken på Norrmalm mynna i torget och få förbindelse med
bron till Staden. Men tomtägaren, Lennart Torstensson, vägrade.
Fredsåret 1648 stensattes Fredsgatan mellan Drottninggatan och
torget. Då var den stora Norrmalmsregleringen genomförd. Under
tiden fortsatte arbetet i andra delar av staden. Man behövde först
och främst bostäder och utrymmen för alla dem, som blivit hus-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
