Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Steckzén: Med svärdet och plogen. 1600-talets militära Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Dahlberg, som själv i egenskap av fortifikationsofficer och arkitekt ledde
befästningsarbetena i Göteborg, har här tecknat en sladsvy (detalj) med skansen Lejonet i
förgrunden. Till höger skymtar älven, mellan skansen och stadsvallen utbreder sig
Gullbergs vass, där nu stadens alla järnvägar löper samman på den utfyllda sankmarken,
och till vänster ses landsvägen leda in mot Drottningporlen. Bakom denna skymtar Stora
Otterhällan, flankerad av stadens båda kyrkor.
oförmedlat sätt och dess doft var berusande. Man anammade icke
blott dess goda utan också dess mindre goda sidor. Den spartanska
livsföringen, den försiktiga statshushållningen och den stränga
ansvarskänslan hos en äldre generation stod icke längre så högt i
ropet. Som ett utflöde av stormaktsandan men knappast i
överensstämmelse med sunda ekonomiska principer framträdde en
dragning till lyx och slöseri, som ibland urartade till vräkighet. Man
ville spela grand seigneur och gjorde det ofta med besked. Det var
icke blott något tidstypiskt utan också något ursvenskt i detta begär
att slå på stort. Samtidigt kan man ej förneka, att det låg en glans
och storlinjighet över dessa förehavanden. Särskilt kom detta till
synes i de byggnadsföretag, som dessa stormän igångsatte.
Men den största byggherren i riket var staten själv. För
krigsväsendets vidkommande avspeglar det sig främst på två områden,
fästningsanläggningarna och de militära boställena. Varhelst
svenska soldater erövrade en stad eller satte sig fast vid en flodlinje,
bytte de ut svärdet mot spaden, moderniserade fästningarna och anlade
nya skansar. 1 Baltikum och Tyskland kan man ännu finna läm-
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
