Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Steckzén: Med svärdet och plogen. 1600-talets militära Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Billow foto
Ute i Älvsborgsf jorden, där älven mynnar ut och skärgården börjar, ligger Nya
Älvsborg, den enda av det nya Göteborgs försvarsanläggningar, som haft att
motstå en kanonad och kan visa upp märken efter fiendens skott.
ningar av dessa omfattande byggnadsarbeten. Viktigast var dock
de stora fortifikatoriska anläggningar, som kom till stånd i det
egentliga Sverige. De kulminerade under senare hälften av
1600-talet och som den tekniske ledaren för dessa framträdde
generalkvartermästaren Erik Dahlberg, som var en föregångsman på detta
område. Än i dag vittnar vallgravar och övervuxna redutter i
Kalmar, Göteborg och Malmö om dessa stora militära
byggnadsföretag. Det allra märkligaste var emellertid Karlskrona, som byggdes
helt med militära syften för ögonen och som med sina
fästningsverk, hamnanläggningar, skeppsvarv och kaserner än i dag bevarar
en levande tradition av Karl XI :s avancerade flottpolitik. Av
mindre dimensioner men ur lokal synpunkt betydelsefulla var de
skansar, som utbyggdes vid gränserna och i vissa skärgårdsområden.
Kriget 1674—1680 mot Brandenburg och Danmark förlöpte
tidvis synnerligen olyckligt för svenskarna och visade, att det svenska
stormaktsväldet vilade på ett bräckligt underlag. Efter fredsslutet
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
