Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Sven T. Kjellberg: Samtal om medeltida städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven T. Kjellberg:
SAMTAL OM MEDELTIDA STÄDER
Hm morgon i mitten av april 1950 samlades några medelålders
män utanför Centralen i Stockholm. De hade fått bud efter sig att
tillsammans utföra en resa. Förutsättningarna för resan var klart
formulerade, men egendomliga.
— Edra kroppar, sade han som kallat dem, skall följa mig på en
resa i nuet, men Edra sinnen skall samtidigt bege sig sjuhundra år
tillbaka i tiden. Jag skall se till att Edra kroppar icke lider någon
skada under själsfrånvaron.
Männen bugade sig tyst och kiev in i bilen, som nästan
omärkligt kastade loss från trottoarkanten och svängde bort i
trafikströmmen norrut.
Morgonen var ännu grå och regndiger, full av farande moln. Den
halvvakna storstaden kastade mörka husskuggor in genom
bilrutorna. Men de lade den snart bakom sig. Väl utkomna på den
uppländska landsvägen livades de av det stegrade ljuset och den fria
rymden. Solen kastade en och annan glimt över landskapet. De
medelålders männen varken tänkte eller sade att det var vår i
luften, men det tändes ett ljus i deras trötta ögon.
— Här är klassisk mark, avbröt docenten tystnaden och vände
sitt mongoliska ansikte mot en av medpassagerarna, en ljuslagd,
satt kamrat med stubbad mustasch. Denne var både krigare och
präst och trutade gärna med munnen som om han blåste till anfall
i en silverblänkande trumpet eller som om hans läppar formats till
ett kerubleende av Burchardt Precht.
— Min lärde vän vill säga något djupt om forntiden, svarade han.
— Ja, din forntid. Du har väl lagt märke till vilka kyrkor vi far
förbi? Här tumlade sig för snart fyra decennier sedan Johnny
Roosvals alumner fyllda av konsthistorisk iver. De botaniserade
bland valvbågar, predikstolar, triumfkrucifix och dopfuntar som
en gång Linnés lärjungar bland blommor och skalbaggar.
Odensala, Husby-Äiiinghundra, Norrsunda, Alsike och Knivsta —kling-
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
