Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Sven T. Kjellberg: Samtal om medeltida städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtal om medeltida städer
i kloster, men endast kunde lära sig inledningsorden Ave Maria.
Dessa ord läste han både natt och dag. Då han var död och lagd i
jord, växte den vänaste lilja upp på graven och på dess blad stod
med gyllne skrift Ave Maria. Man grävde ned till roten och fann,
att den gick ut från hans tunga.
Mellan gravarna vandrade de så fram till Sankta Maria kyrka.
Den såg prydlig ut med sina välordnade tegelförband mellan
lysande vita kalkfogar.
— Byggnadshistorien är i korthet följande, anmärkte docenten.
På 1230-talet började kyrkan uppföras av tegel, som då var ett
jämförelsevis nytt byggnadsmaterial — åtminstone i Sigtuna. Vi
behöver ju bara kasta en blick bort på de gamla gråstenskyrkorna.
Ett kvartssekel senare står byggnaden under tak. Man blev
emellertid snart otillfreds med resultatet och efter ytterligare ett kvarts
sekel sätter man i gång nya arbeten. Det är interiören som
förändras. I sitt första skick var kyrkans mittskepp täckt av ett
brädtak och sidoskeppen av små tunnvalv. Detta utseende måtte
inte ha tilltalat klosterfolket. De var ju ett rörligt släkte, som
färdades vida omkring under sina studier och hade sett tempel med
höga kryssvalv. Sådant ville de ha. Och så slogs under 1280-talet
de valv, som vi nu ser. Men denna förändring till det inre
medförde också att det yttre fick en högre resning. 1282 skänkte
Magnus Ladulås ett koppartak till kyrkan och därefter ser det ut som
om den sista byggnadsperioden nått sitt slut.
— Nu skall vi inte förvilla oss i några byggnadshistoriska
detaljer, avbröt en av de andra. Vi har fått i uppdrag att studera
1200-talsstäder och det betydelsefulla med denna byggnad är att den
varit en del av ett dominikanerkloster. Det första en vanlig människa
lägger märke till är bågarna i sydmuren där klostrets korsgång en
gång stött sig mot kyrkan. Om vi skaffade oss några spadar och
började gräva i gräset här skulle vi träffa på grundmurarna efter
den kvadratiska korsgången och säkerligen efter brödernas
sov-hus, matsal och bostäder.
— Dominikanerna var egentligen inte vad vi olärda förstår med
riktiga munkar, insköt kerubmunnen. Det är ju människor, som
flyr världen och sluter sig inne i ett kloster — kloster betyder
avskilj d plats. Dominikanerna var predikare liksom franciskanerna.
Deras uppgift var tvärtom att uppsöka människor och undervisa
dem. Och här kommer jag till det viktiga för Sigtunas del. Om man
skulle göra det på ett effektivt sätt så måste klostret förläggas till en
5*. STF 51.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
