Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Erik Lundberg: Vallfärd till 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vallfärd till 1200-talet
men det är dock 1200-talet som sett stadens stora tyska
importbyggen taga form och även den nationella gutniska arkitekturriktningen
växa fram. De båda följande seklen har sedan fogat in sina
betydelsefulla drag.
Visby domkyrka, fordom tyskarnas åt Jungfru Maria helgade
församlingskyrka, utgör i sitt korparti den finaste och mest stilrena
arkitektur, som den så kallade övergångsstilen skapat i Sverige.
Även i ruinerna av S:t Pers, Helge Ands, Drottens och andra
kyrkor finner man spåren av denna tyska stil från 1200-talets första
årtionden. S:t Clemens’, S:t Lars’ och S:t Nicolaus’ ruiner låter oss
steg för steg följa hur en särpräglad visbystil uppstår. Det är
framför allt denna som tas upp på landsbygden, som ju emellertid ägde
långt stoltare traditioner från 1100-talet att utgå ifrån än Visby.
Just omsmältningen av idéerna från Visby är det som ger den
gotländska landsbygden dess enastående intresse. Den visar hur
öppet sinnet var för nya uppslag men också hur självständigt
böndernas byggmästare arbetade och uppfattade.
I fråga om byggandet gör sig självständigheten långt starkare
gällande än i vad det gäller bildkonst. Ty skulptörer och målare
har på ett förvånande smidigt sätt följt skiftningarna i utvecklingen
där ute på kontinenten — liksom våra fastlandskonstnärer gjort.
Vilken rad oförglömliga konstverk utgör inte madonnorna från
Tingstäde och Hablingbo, kalvariegruppen från Hamra,
krucifixen i Öja, Stånga, Fröjel, Öjamadonnan, Kristusbilden från
domkyrkan — för att blott nämna några! Därtill korbänkar och
biskopsstolar samt mängder av andra inredningsföremål.
Här på Gotland är det inte lätt att välja ut några få vallfärdsmål.
Det är så många av 1200-talets byggnadsverk som lockar — Lau,
Dalhem, Vall, Västkinde, Vamblingbo och åtskilliga andra. Men låt
oss dock söka ut två av de allra vackraste, Tingstäde och Gothem.
Tingstäde kyrkorum har tagit emot direkt från Visby. En enda
pelare, fyra kryssvalv på släta kalkstensbågar. Allt enkelt, rent och
exakt i formerna. Pelarens rundning, listverk och skulptur,
båg-slag, överallt samma egendomliga skärpa och finhet i mejslingen.
Men inte ett spår av det som vi mötte i Varnhem, intet frejdigt
svingande av bågar, intet av den ranka gestaltens riddaranda.
Utan i stället ett rum, som synes urholkat i bergets innanmäte,
format av en skulpterande hand, som blott önskar skapa en den
rena formens skönhet, ett spel av fasta volymer och klart
definierad rums-stereometri.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
