Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Harald Wideen: En fattig munk från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Wideeii
får vi svar på frågan om vad fattigmunkarna egentligen haft för sig
i våra små medeltidsstäder.
Innan den originelle köpmanssonen Franciskus från Assisi dog
år 1226, hade han blivit en förnyare av det religiösa livet i Europa.
Hans brödraskap, som ursprungligen var oorganiserat, skilde sig
från andra däri, att den apostoliska fattigdomsprincipen var dess
högsta lag. Bröderna skulle leva av sina händers verk och av
allmosor. De skulle predika bättring och frid. Deras patos var kärlek
till Gud och ödmjukhet.
Programmet vann på 1210- och 1220-talen enorm anklang i den
kristna världen, och 1223 stadfäste påven brödraskapet som en
munkorden. Som inga andra Ordets förkunnare fick de
anspråkslösa gråbröderna kontakt med själarna i det stora folkhav, där
— ingen är ond och ingen är god
men bröder, som kämpa i ondskans flod
och räcka varandra handen . . .
Franciskanorden skall under medeltiden ha räknat omkring
200000 medlemmar. Under 1600-talet var deras antal omkring
70 000 men är i våra dagar knappt 20 000.
Redan 1232 kom franciskanerna till Danmark. Året därpå finner
vi dem i Visby och 1235 i Söderköping. Detta är intressant, då det
visar att vårt land trots sitt avskilda läge, sin ringa befolkning och
små städer fick en tidig kontakt med den förnyelse inom
fromhets-livet, vilken Frans av Assisi åstadkommit. Tolv franciskankloster
etablerades i svenska städer. Av den samtida, i mångt och mycket
likartade tiggarmunkorden dominikanerna anlades kloster i åtta
städer. Till Skara kom dominikanerna 1234, åtta år före
systerkonventet.
I Skara stift fanns sedan 1100-talet de båda landsbygdsklostren
Varnhem och Gudhem, båda av cistercienserorden — det ena för
munkar, det andra för nunnor. Väl byggda av kalk- och sandsten
låg de som små muromgivna städer med hus tätt grupperade kring
en öppen plats, klostergården med sin »torgbrunn». De
dominerades av var sin treskeppiga kyrka, vilken just på 1200-talet
undergått betydande moderniseringar. Medel härtill saknades ej; båda
var kungliga gravkyrkor och i besittning av jordagods, kvarnar och
fiskevatten. Det är mot bakgrund av detta slags klosterväsen
tiggarmunkarnas uppträdande i stiftet skall ses.
De nya klosterbröderna traktade ej efter jordegendomar. Av
tegel byggde de sina välvda, halliknande tempel i städerna, intro-
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
