Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Harald Wideen: En fattig munk från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiggarmunkarnas 300 år
i Norden — provinsen
Dacia — var ett
mellanspel i ordenshistorien. En
dominikanermunk i våra
dagar på Petersplatsen i
Rom.
ducerande en new look inom arkitekturen. De samlade
folkmängden kring sin väckande förkunnelse. Lärda mödor tyngde ej
bröderna; hantverk och jordbruk drev de ej heller. Botövning och
själavård fyllde deras tid, då de ej var ute på den
missionerings-och tiggarstråt, där de andades sin livsluft.
De flesta tiggarmunkkyrkorna är nu helt försvunna. På
klosterkullen i Skara byggdes 1787 vårt lands första veterinärinrättning.
Den vackra, gula karaktärsbyggnaden med sin höga stenfot står på
kyrkmurar. Dominikanklostret låg i stadens södra utkant. Liksom
systerkonventet i Lödöse fick det vid sin start överta en äldre
stadskyrka. Detta har arkeologiska rön givit klarhet i, och det
berikar vår uppfattning om hur den helige Frans’ små bröder mottogs
hos oss.
Slutet kom med nya tidens början, och det kan ej förnekas, att
den sista fasen i klostrens historia, då de — visserligen under
C.-J. Anrick foto
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>