Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Harald Wideen: En fattig munk från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Wideeii
Ser man sig om i bygden efter minnen av det krigiska 1200-talslivet,
behöver man inte se förgäves. En kungslenabo, som jagade hare på
Varvsberget, fann, enligt en uppteckning från 1800-talet, under en
sten en rostig pansarskjorta, »efter en lång person». Var det ett minne
från det ryktbara slag, där »twå Danske lupo for enom» och »alf
Sven-skom Svenom togho dorsum verbere plenum»? Och var det en
bortrövad skatt av peterspenningar en liten flicka i Åsaka socken utanför
Skara fann, när hon för snart 200 år sedan i »ett uppkastat dike»
tillvaratog den största skatt av myntat silver vi har oss bekant från
Västergötlands medeltid? Den hade nedgrävts i ett kopparkärl »av
en hattkulles storlek» och omfattade förutom några smärre smycken
cirka 4 000 silvermynt, huvudsakligen från 1200-talet. Andra och
mindre myntskatter från denna tid har hittats under golvet i
Varnhems kloster samt på kyrkogårdarna i Norra Lundby och Östra
Gerum. Man får väl antaga att de, som när krigshärarna nalkades,
skottade ned sina pengar i vigd jord, räknade med kyrkofridens
betydelse också i detta speciella hänseende. Vid plöjning av en
mosse i Dimbo socken har hittats en skatt av mynt från konung
Johan Sverkerssons tid, vilket är unikt för hela vårt land.
Ett särskilt tydligt språk talar minnena efter de under 1200-talets
strider använda borgarna. Längst ute på Kålland — mitt i det forna
stiftet — låg biskopsborgen Läckö, det äldsta kända av
skarabiskopens medeltidsfästen och ett av de viktigaste. Det befann sig redan
under 1200-talet i händerna på Brynolf Algotsson, helgonbiskopen,
vår förste latinskald av betydenhet. På södra Vänerstranden ligger
nu som ruin marsken Torgils Knutssons fasta hus Aranäs, och på
Varvsbergets sluttning resterna av hans stora borg Kungslena. I
1200-talets rikshistoria har Ymseborgs fäste vid sjön Ymsen ej
långt öster om Mariestad spelat en roll lika väl som det gigantiska
Gälakvist invid Skara, en kunglig borg, vars lämningar vid sidan
om domkyrkan utgör stadens främsta medeltidsminne. Ett snarlikt
riksfäste fanns i Lödöse, där kungens fogde och förmodligen även
myntmästaren höll till. Under de buktande kullarna på en fridfull
udde i Husgärdessjön mellan Skara och Skövde gömmer sig
resterna av det mångomstridda Axevalla hus.
De gamla fästena föll med sina herrar. De hade ej samma
evighetsbestämmelse som kyrkorna, och på deras stenbundna
tomt-ningar betar nu de reaktionsfria kreaturen. I sin orördhet rymmer
dessa minnesplatser ett tankeväckande intresse, ett lättskövlat
värde, och ingen av dem bör utgrävas i onödan.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
