Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Nationalförsamlingens fortsatta arbete. Mirabeau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALFÖRSAMIANGENS FORTSÄTTA ARBETE. MIRABEAU. 31
som ägde folkets förtroende, att han skulle antaga det
parlamentariska styrelsesättet. I denna nya regering ville
han själf ingå och hoppades genom sitt stora personliga
inflytande och sin praktiska klokhet kunna leda national-
församlingen.
Hans plan misslyckades. Till en del genom hans egna
fel. Hans förflutna lif hade många fläckar och var ej
ägnat att ingifva förtroende. Hofvet såg i honom upp-
rorsmakaren, upphofvet till dess förödmjukelser. Och hos
folkförsamlingen väckte hans närmande till hofvet miss-
troende. Bittert klagade Mirabeau, att hans ungdoms syn-
der nu hämnades på hela Frankrike. Men hans plan
strandade också på två klippor, som han ej rådde för: svag-
heten och obeslutsamheten hos konungen samt den bristande
erfarenheten och förutseendet hos församlingen. Och midt
under kampen kom döden och gjorde slut på alla hans
ansträngningar.
Emellertid fortsattes nationalförsamlingens arbeten oaf-
brutet. I slutet af 1789 tog man i ut med finansernas
ordnande, som nu ej längre kunde undanskjutas. Den
finansiela oredan hade blifvit allt värre. Den 4 augusti-
besluten hade väsentligt lättat bördan för de hittills skatt-
dragande. Medan förut en bonde betalt 53 procent af sin
årsinkomst i skatt till staten, skulle han nu slippa med
25 å 16 procent. De’ förut privilegierade skulle betala
skillnaden. Men revolutionens stormar bragte oreda Ii
systemet. ’De som förut varit vana att betala allt ville
nu ej betala något." Och de som ville förmådde ofta ej.
Statsinkomsterna sjönko ansenligt. I stället för beräknade
189 millioner från 1 maj 1789 till I maj 1790 gåfvo de
tre förnämsta skattetitlarna endast 34 mill. Lån förslogo
ej, landet förmådde ej bära tyngre bördor. Man beslöt
sig då för att till statsvärket indraga kyrkans fasta egen-
dom, som utgjorde ungefär 3 af hela Frankrikes jord. Det
syntes -rättvist, då staten åtog sig presterskapets aflönande.
Det var en åtgärd motsvarande den Gustaf Vasa genom-
förde hos oss vid reformationens införande, en åtgärd som
vann Mirabeaus fulla understöd. I sammanhang med denna
reduktion företogs en omorganisation af hela den franska
kyrkan genom den s. k. civilkonstitutionen. Från att vara
en stat i staten gjordes kyrkan till en folklig institution:
biskopar och prester sku
le hädanefter tillsättas af folket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
