Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. »Skräcken» - 7. Revolutionen och Europa. Revolutionens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVOLUTIONEN OCH EUROPA. REVOLUTIONENS BETYDELSE. 47
i konventet, när de sågo Robespierres mening att under-
trycka alla, som kunde vilja störa hans ensamma storhet,
då slöto de sig tillsammans och beredde honom det öde,
han förut lyckats bereda så många af sina motståndare.
Den 28 juli 1794 visade bödeln för en jublande folkhop
Robespierres afhuggna hufvud. Förtrollningen var bruten.
Hela dagen och den följande natten firades som en stor
glädjefest. Underrättelsen om hans död spred glädje och
tillfredsställelse ut öfver landet hvart den bann. Signalen
var gifven till skräckens slut.
7. Revolutionen och Europa. Revolutionens
betydelse.
Den revolutionära rörelsen hade lupit kedjan ut. En
naturlig och i det hela nödvändig reaktion började. Efter
Robespierres död kommo alla dessa medborgare, som under
skräckens" tid sökt sin räddning i att hålla sig undan,
«de kommo nu fram från sina gömställen, sågo hur tal-
rika de voro och började tala och beklaga sig". Och ’
man hade mycket att beklaga sig öfver. För att trygga
friheten hade man underkastat sig ett nytt slag af för-
tryck, så till vida värre än det gamla, som den oordnade,
tygellösa despotismen är svårare att bära än den, som
åtminstone stannat i vissa former och regler. Osäkerheten
var kännetecknet på det samfundstillstånd, till hvilket
man kommit. Osäkerhet till person och till egendom.
«Men ordning är oundgänglig för människan, vore den
ock endast grundad på styrkans evangelium, med spira i
form af en hammare." Så började återtåget för att åter-
vinna den förlorade ordningen. De sansade republika-
nerna fingo öfverhand i konventet; jakobinklubben upp-
löstes och revolutionstribunalet afskaffades. Anarkien kuf-
vades i Paris och annorstädes. En ny författning antogs
(1795), som införde en representation af två kamrar och
organiserade en ordnad styrelse af fem "direktorer’ jämte
en ansvarig ministär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
