Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
STOCKHOLMSTRAKTENS GEOLOGI.
kalla Mälaresanclsten. Alla dessa bildningar äro obetydliga rester efter en
gång sammanhängande ocli säkerligen vidt utbredda lager, som genom att
sedermera i sin tur höjas öfver hafsytan blifvit utsatta för samma förstörande
krafter som urbergets ytbildningar.
I ännu högre grad har detta, hvad Stockholmstrakten angår, varit
fallet med de så kallade siluriska bildningarna, som under en följande
landsänkning afsattes öfver hela eller största delen af landet ocli utan tvifvel
också öfver nyssnämnda trakt. Dessa bildningar bestodo, såsom deras
exempelvis i Nerike och Östergötland samt på Öland och Gottland ännu
befintliga rester utvisa, underst af sandsten ocli däröfver af alunskiffer
samt lerskiffrar ocli kalkstenar af ej ringa mäktighet. Då de siluriska lagren
först upplyftades öfver hafsytan, var landskapet omkring Stockholm
säkerligen i liög grad olikt det nuvarande ocli utgjorde, liksom betydande sträckor
af hela landet, en stor, ytterst enformig ocli jämn slätt, något liknande
Gottland eller vissa delar af de ryska slätterna.
Kanske redan i samband med de rörelser i jordskorpan, hvilka
förorsakade landets höjning, inträffade emellertid väldiga sprickbildningar ocli
utbrott af smälta massor af svartaktig diabas genom vissa af sprickorna.
Helt visst hemsöktes vår numera så fasta berggrund vid denna tid ofta af
fruktansvärda jordbäfningar. Enligt hvad redan tidigare framhållits såsom
sannolikt,1 sänkte sig mellan i hufvudsakligen ett par olika riktningar
framgående sprickor större eller mindre partier af jordskorpan i förhållande till
omgifningarna. A bild 3 är ett försök gjordt att närmare angifva läget af
dessa sänkningsområden med ledning af vissa, väl sällan så mycket som ett
femtiotal meter höga, men ofta ganska markerade ocli enligt de topografiska
kartbladen stundom mer än ett tiotal kilometer långa, trappstegslika afsatser
i terrängen, hvilka i våra dagar beteckna spricklinierna. De viktigaste af
dessa afsatser sträcka sig, såsom kartan utvisar, långs hela
Mälare-Hjälmare-dalen i riktningen från väster till öster. Såväl deras egen som liela dalens
uppkomst beror utan tvifvel ytterst därpå, att de bergplattor, som begränsas
af nämnda afsatser, blifvit något olikformigt sänkta, så att deras södra kant
alltid sjunkit mer än den norra. Väster ut begränsas det sänkta området
af en liknande, ehuru betydligt högre afsats, som utmed Kilsbergens
sydöstra sida framgår i nordost ocli sydväst. Mot öster åter når området fram
ungefär till Stockholmstrakten och Boslagens västra del, där flera, om också
vida mindre utpräglade, på västra sidan sänkta afsatser förekomma.
Den mest betydande af Mälaredalens längdsprickor framgår midt igenom
Stockholm ocli utgör i själfva verket den egentliga orsaken, hvarför Mälaren
fått sitt utlopp och staden sitt läge just här.
1 A. E. Törnebohm, Grunddragen af Sveriges Geologi, allmänfattligt framställda.
Stockholm 1884, sid. 162, och andra upplagan 1894, sid. 185, båda lika och med samma
kartskiss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
