Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
STOCKHOLMSTRAKTENS GEOLOGI.
längre norr nt upptages af Ulf sundasjön ocli Bällstaviken. Här må äfven
erinras om de betydande sprickdalar, som upptagas af Lilla Värtan ocli
ångbåtsleden förbi Nockebybro samt vidare mot nordväst.
Men 0111 sålunda Mälarens tvärsprickor inom nyssnämnda delar af
Stockholm tydligt nog framträda, synas de däremot icke fortsätta söder om
den markerade topogafiska linie, som utgör norra stranden af Södermalm
ocli som härifrån afskiljer Långholmen, samtidigt betingande dennas form
ocli namn. Möjligen kuncle dock Liljeholmsviken betraktas såsom ett
undantag från nämnda regel. Inom själfva Södermalm bestämmas för öfrigt
alla större dälder och därmed tydligtvis äfven mellan dem kvarstående
berg-ryggar af sprickor gående i samma ost-västliga riktning som Mälarens stora
längdsprickor. Såsom redan på bild 3 antyddes, är en af de senare orsak
till den höga strandbranten söder om Mälarens utlopp, ocli en annan till
den påfallande raka och markerade bergbrant, som bildar södra stranden
af Årstaviken, åt väster fortsättande utmed dalen söder om Liljeholmen
fram mot Hägersten samt åt öster utmed Långsjön bildande de pittoreska
bergen söder om Nacka samt vidare utmed södra sidan af Järlasjön och
Lännerstasunden. Uppkomsten af dessa långsträckta vattenytor och med
dem af traktens vackra natur härleder sig också ytterst från den stora
spricklinien.
De bägge liär omtalade längddalarna stå i samband med hvarandra
dels genom Skurusunds markerade sprickdal dels genom de kortare
parallel-passen vid Svindelsviken, Henriksdal och Danviken. Mera tvärställd än de
sistnämnda och jämnlöpande med Skurusund är den sidospricka, som gifvit
upphof till den vackra sprickdalen förbi Nacka kapell. Till samma system
som hufvudsprickan hör den dalgång, i hvilken södra stambanan framgår
allt ifrån Liljeholmsbron till södra bangården och hvilken därefter fortsätter
till Tegelviken hela vägen följd af Folkungagatan, hvars jämna läge också
föranledt, att, liär en spårvägslinie framdragits. Från samma dalgång utgrena
sig tvenne sidodalar, den ena sträckande sig från trakten af Zinkensdam
ocli fram mot Maria kyrka, liela vägen följd af Hornsgatan med därå anlagda
spårvägslinie; den andra sidodalen åter utgår från den sydväst om södra
bangården belägna slätt, där den igenfyllda sjön Fatburen legat, samt
sträcker sig förbi Beyers trädgård och Stadsträdgården ned til] Hammarbysjö
vid den forna vintertullen, bildande en lämplig uppfartsväg för alla, som
under vintertiden till genväg från de södra skärgårdstrakterna begagnade
sig af den jämna isytan på södra sprickliniens långa sjöräcka.
Ofvan omtalade dalgångar jämte många smärre sidodalar ocli
insänkningar äro i själfva verket bestämmande för ytformerna lios den berggrund,
på hvilken Stockholm hvilar. Med undantag af de bägge förut omnämnda,
större bergbranter, hvilkas uppkomst delvis torde bero på sättningar i
jordskorpan, hafva nämligen alla öfriga härvarande bergkullar icke några inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
