Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
STOCKHOLMSTRAKTENS HYDROGRAFI. 36
intensitet oupphörligt. Genomgripande blir effekten af dessa variationer
under perioder, då Mälarens och Saltsjöns nivåer närmat sig hvarandra så
mycket, att en ringa höjning hos den senare åstadkommer uppsjö. Den
grafiska tabellen fig. 12 visar dagobservationerna kl. 8 f. m. för
december månad 1887. För att
tydligare markera strömriktningen
hafva perioder för nedsjö
angifvits genom streckning af det
fält, som ligger mellan
vattenståndskurvorna. Det torde
förtjäna påpekas, hurusom äfven
under en på uppsjö så rik
månad medel-nivån var densamma
å båda sidor om Stockholms
ström.
Tabellen fig. 13 visar
antalet dagar pr år under 30 års
tid, då uppsjö varit rådande;
äfvensom särskildt antalet
dagar, då nivådifferensen varit 12
cm. eller mera. I följande
tabell (fig. 14) äro medelsiffrorna
för olika månader angifna.
Såsom synes är frekvensen af
uppsjö störst i oktober månad,
minst (= ingen alls) i maj.
Förloppet under nedsjö. De förhållanden, hvilka härvid inträda,
upprepa sig i visst afseende vid hvarje flod med sött vatten, hvilken utrinner i
hafvet. Sötvattnet utbreder sig i allt
vidare omkrets på ytan af saltvattnet.
Men två vattenlager förhålla sig icke
såsom olja ocli vatten, hvilka ej blandas.
Gränsen mellan vattenlagren utgöres
af en blandningszon, hvars
utsträckning i vertikal led beror af flere
omständigheter, lagrens salthalt,
värme-grad, rörelse o. s. v. Strömmande
vatten rycker med sig partiklar af omgifvande, i sig själfva stillastående lager.
Sålunda medrycker Mälarevattnet vid sitt utflöde saltvattenspartiklar till allt
större och större antal, ju länge ut i skärgården det når, tills det slutligen
blir så uppblandadt med Ostersjövatten, att det icke vidare kan spåras.
Förloppet tyd liggöres af ofvanstående bild (fig. 15).
14. Medeltalet uppsjödagar per månad.
15. Förloppet vid tvenne vattenlagers
reaktionsverkan pä hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
