Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 STOCKHOLMSTRAKTENS HYDROGRAFI.
38
Medan sålunda t. ex. procenten saltvatten (med en salthalt, som
utmärker uppsjöströmmen vid järnvägsbron i Stockholm) vid Norrbro kan
vara 4 kan den samtidigt vid Beckholmen vara 9 % ocli längre ut i stora
farleden 50 %. Hela inre skärgården och en del af den yttre står uppfylld
af ett dylikt »bräckt» vatten, hvars salthalt allestädes ökas mot djupet.
Det af sötvattnet medryckta liafsvattnet måste emellertid ersättas från något
håll, om ej det orimliga skall inträffa, att saltsjöns nivå närmast Stockholm
skall sjunka. Detta saltvatten tillströmmar från hafvet under det andra;
ocli därför att dess rörelse framkallas af ytströmmen, men går i motsatt
riktning, benämnes denna ström reaktionsström. Ekman har först påvisat
dylika strömmars tillvaro och betydelse. Stundom synas t. o. ni. flere dylika
strömmar öfver hvarandra kunna förekomma. Djupvattenströmmen öster
ifrån medför emellertid den effekten,
att på djupet i liela Stockholms
skärgård, ända in i hufvudstadens hamn,
ligger ett lager af saltvatten, hvilket
t. o. m., till följd af
reaktionsströmmens förlopp, i regeln är saltare liär
än längre ut (innanför samma
bottentröskel) i innerskärgården vid samma
djup. Vidstående grafiska
beteckningar (fig. 16 ocli 17) visa exempel på,
huru vid ett visst djup salthalten växer
öster ifrån inåt Stockholm.1
Yi skola återfinna ett liknande
förhållande vid saltvattnets rörelse i
Mälaren. Det med reaktionsströmmen
inkommande saltvattnet röner dock
det inflytandet af sötvattenströmmen,
att det utspädes, särdeles vid passerandet af bottentrösklar, hvarför det
framkommer till Stockholm med något mindre salthalt än som utmärker det
oblandade Ostersjövattnet. Vattnet vid bottnen i Stockholms liamn håller
i regeln omkring 5 gr. salt pr liter, någon gång litet mer eller litet mindre.
Förhållandena under uppsjö. Det är icke vattnet från de djupaste lagren,
hvilka vid uppsjö strömma in i Mälaren — liksom ej heller af ytlagren. I
ocli med det att sötvattenströmmen afskäres genom saltsjöns höjning öfver
Mälaren, börjar ett starkt saltlialtigt vatten att inströmma i sistnämnda sjö.
Exempelvis erinras om förhållandena under juli 1886. Sedan 1880 hade
ingen betydligare uppsjö förekommit; särskildt utmärkte sig 1885 ocli början
af 1886 genom stark ström från Mälaren ocli genom blott få uppsjödagar
(inalles 5 under 1885 ocli 3 i januari 1886). Kvantiteten hafssalt i Mälare-
1 Uppsjö rådde icke.
Hafssaltets fördelning
den i okt. 1874. den 21 febr. 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
