Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
STOCKHOLMSTRAKTENS HYDROGRAFI. 38
I närmare samband med vattnets lagring står dess lialt af gaser ocli
dess temperatur, båda delarna faktorer af stort inflytande på vattendragens
flora ocli fauna. Det är på initiativ af Otto Pettersson, hvilken ock angifvit
praktiska undersökningsmetoder, som man börjat taga den hänsyn till
gas-lialten, som dess betydelse kräfver. Men för vattnen kring hufvudstaden
finnes dock, som ofvan är nämndt, blott en undersökningsserie: af Witt ocli
Lundell år 1895. Ur deras redogörelse låna vi diagrammen å föregående sida
för observationerna vid Björnholmen och Fjäderholmarna (fig. 18 ocli 19).
Ytvattnet i Mälaren höll, som man kunde vänta, nära sin normala syrehalt.
Yid Björnholmen, där saltvatten kvarlåg, var syrehalten lios det å 15 ä 20
m:s djup liggande vattnet c:a 2/3 af ytvattnets, ocli vid bottnen var slutligen
syret så godt som förtärdt. Att reaktionsströmmen här skulle sträcka sin
verkan så djupt som nedanför 20 m., synes knappast antagligt. Sannolikare
torde vara, att liär föreligger en
lagring af flerehanda uppsjövatten.
Annu egendomligare är lagringen
af syrerikare ocli syrefattigare
vatten i Saltsjön vid Fjäderholmarna.
Här kunde man, såsom synes,
särskilja ej mindre än 4 väl
afgränsade lager med betydliga
differenser sins emellan. Svårt är att
säkert ånge orsaken härtill,
hvilken blott delvis kan förklaras
genom strömmarnas inverkan på
hvarandra. Särskildt
anmärkningsvärdt är att finna ett relativt
syrerikt vatten under ett lager af ett, som är så godt som beröfvadt allt syre.
Författarne anse orsaken möjligen vara att söka i någon underström,
hvarigenom tungt, friskt vatten inkommit utmed bottnen.
Att syrebristen i regeln är större nedanför än ofvanför staden beror
utan tvifvel på kloakvattnet, som utförer allehanda småkroppar, lefvande
ocli liflösa, hvilka förbruka syret.
Temperaturförhållandena i vattendragen kring Stockholm skilja sig i ej
ringa mån från dem, som utmärka vare sig vanliga insjöar eller hafsvikar
med oblandadt salt vatten. — Tänker man sig, att en större sötvattensjö
äger en värmegrad från ytan till bottnen af + 4°, samt vidare, att
lufttemperaturen är högre än + 4°, så uppvärmes så småningom vattenmassan.
Sommarvärmen nedtränger ganska djupt, såsom ofvanstående från Vettern
hämtade kurvor (fig. 20) ådagalägga. Detta sker dels med hjälp af
solstrålarnas direkta verkan, dels — och otvifvelaktigt mest — genom den af
vinden igångsatta cirkulationen. Då vatten blir lättare i mån som det
20. Temperafrurkurvor för södra Vettern 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
