Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
STOCKHOLMSTRAKTENS HYDROGRAFI. 38
pekas. Men denna sammanhänger nära med temperaturförhållandena i öfrigt
och dessa — såsom förut är visadt — med salthalt m. m.
Strandägareintresset är i viss mån motsatt clet förra. Hvad angår
Saltsjön måste det visserligen inrubriceras under livad man kallar platoniska
intressen. För Mälaren ställer sig saken litet annorlunda, då ju mänskliga
åtgöranden här kunna inverka. Yissa delar af Mälarens stränder äro
sid-ländta ocli alltså vid högt vattenstånd öfversvämmade, medan de eljest
erbjuda odlingsbar mark. Att sträfvanden då finnas för beredande af godt
aflopp för Mälaren är förklarligt.
För alla slags vattenbyggnader, broar, kajer m. fl., är en noggrann kunskap
om vattenstånd och strömsättningar af nöden.
För Stockholms dränering kan ett lågt vattenstånd sägas i så måtto
vara gynnsamt, som undanfallet i afloppsledningarna — särskildt deras nedre
del — blir bättre; ett högt återigen (nämligen i Mälaren) därför, att smutsen
hastigare aflägsnas ur Stockholms hamn. Såsom en indikator för
smutsvattnet kan man anse de bakterier, som det för med sig.
Dessas antal, hvilka i det oblandade Mälarevattnet är ganska ringa,
ökas genom kloakvattnet från Stockholm betydligt, men håller sig dock vid
lägre siffror än i Elbe, Spree, Main, Seine m. fl. floder, som passera stora
städer. Yid normal strömriktning blifva ytlagren i Saltsjön starkast
förorenade; djupvattnet är väsentligt bakteriefattigare. Redan omkring 15
kilometer öster om Stockholm äro bakterierna i vattnet ej talrikare än i Mälaren
ofvanför staden. Yid uppsjö följer kloakvattnet uppsjöströmmen och
utbreder sig med denna inåt Mälaren. Tillväxten af bakterier i bottenvattnet
blir därvid stor närmast staden. Sex kilometer in uti Mälaren märkes efter
starkare uppsjö äfvenledes en något ökad bakteriehalt hos vattnet vid bottnen,
däremot sällan vid ytan. En närmare kännedom om uppsjön ocli särskildt
utbredningen af de från hufvudstadens afloppstrummor härstammande
bakterierna är af stor vikt för Stockholms vattenledning och dess källa, Årstaviken.
Lågt vatten i Mälaren med åtföljande uppsjöperioder är städse en olägenhet
för vattenledningen, hvars vatten då ofta erhåller en olämpligt liög salthalt.
Att ingen större skada kunnat spåras för staden, särskildt i hygieniskt
afseende, beror otvifvelaktigt på sättet för saltvattnets tillströmning,
hvarigenom så lång tid förgår, innan en partikel hunnit från Norrström till
vattenledningsverket. Man har icke kunnat påvisa större halt bakterier i
Årstaviken under uppsjö än eljest.
Hithörande frågor äro dock af sådan natur, att de säkerligen icke pä
länge kunna blifva fullt utredda; många och omfattande undersökningar
återstå alltjämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
