Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS KLIMAT.
55
svarande långvarig serie för Lnnd äfven angifver en dylik stegring i
temperaturen för samma femdags-period som i Stockholm, nämligen den 28 jan.,
vill det synas, som om denna lilla oregelbundenhet verkligen är utmärkande
för vårt klimat. Yi vilja här icke ingå på någon förklaring af fenomenet.
Det må för öfrigt i förbigående påpekas, att medeltalen för jan.—febr.,
enligt de i ofvanstående tabell anförda serierna, blifva allt högre. Vintrarna
i Stockholm skulle således nu för tiden i allmänhet vara något blidare än
under förra århundradets senare hälft. Samma resultat framgår äfven af
Lunds observationer.
Omkring den 1 april stiger medeltemperaturen öfver noll. Vid samma
tid försvinner äfven i medeltal snötäcket på öppen mark. Under våren i
öfrigt förekomma tvenne tidpunkter, hvilka enligt observationerna ofta
utmärka sig för en abnorm temperatursänkning eller hämmad
temperatursteg-ring, nämligen omkring den 8 mars samt strax före midten af maj. Den
sistnämnda, som skulle kunna anses motsvara den bekanta frostperioden, 10
—14 maj, »de tre stränga herrarna», i Tyskland, synes dock vara tvifvelaktig.
Den varmaste tiden af året infaller i medeltal omkring midten af juli.
Äfven denna tidpunkt är något obestämd, och man har till ocli med velat
spåra tvenne temperaturmaxima, ehuru sannolikt med orätt. I slutet af
november, omkring den 24, sjunker medeltemperaturen under noll.
Ytterligheter i temperaturen. De gränser, mellan hvilka månads- ocli
års-media af temperaturen i Stockholm växlat under åren 1859—1896, hafva
varit följande:
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Året
Högsta. . +2.o°+ 0.8° +3.3° +5.9° +12.3’ +17.8° +19.3° +18.5’ +13.8° +8.9’+5.i°+l.o°+6.9°
År .... 1872 1862 1894 1894 1889 1896 1896 1868 1884 1874 1877 1888 1894
Lägsta . . — 9.3 —12.1 —8.1 —0.3 + 3.2 +10.9 +14.0 +11.9 + 8.0 +0.4 —1.9 —8.0 +3.1
År .... 1867 1871 1888 1877 1867 1865 1862 1864 1877 1880 1876 1867 1867
Går man till de äldre observationerna, hvilkas beräknade medeltal
dock icke i senare tider kontrollerats, finner man, att under åren 1800—
1858 ofvanstående högsta värden icke sällan öfverträffats. Så skall
medeltemperaturen i februari 1822 hafva varit + 3.0°, i mars samma år + 4.6,
i april 1803 + 7.5, i juni 1826 + 17.9, i juli 1855 + 21.6, i aug. 1846 + 20.9,
i sept. 1814 +15.0, i okt. 1846 + 10.8, i nov. 1822 +5.4 och i dec. 1857
+ 2.8°. På samma sätt är äfven förhållandet med de lägsta: i januari 1814
var medeltemperaturen — 14.i°, i april 1809 —0.5, i juli 1832 + 13.1, i
sept. 1830 + 7.9 och i nov. 1829 —2.9°.
Ovanligt kalla vintrar under detta århundrade, med en medeltemperatur
under dec.—mars af—5° och därunder, hafva varit: 1803, 1804, 1805, 1809
(—7.4°), 1814 (—6.8°), 1829,1838,1855,1867,1871,1875,1877,1881,1893. Ovanligt
milda vintrar, då medeltemperaturen under dec.—mars uppgått till eller
öfverstigit 0°, hafva varit 1819, 1822 (+ 2.1°), 1842, 1858, 1859, 1863, 1874, 1882, 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
