Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
Arboga, Uppsala, Enköping, Sigtuna ocli Strängnäs. Detta måste innebära, att
nämnda städer liade något intresse af broarna vid Stockholm; det förefaller
rimligast att betrakta bestämmelsen som ett arf från den tiden, då Stockholm
anlades för att hindra fiendeflottor att inlöpa i Mälaren ocli härja städer
ocli landsbygd. Först på 1600-talet öfvergick brounderhållet till
Stockholm ensamt.1
Då förstäder uppstodo på malmarna, räknades de ej till stadens
område, ocli då staden fick egen lag, kvarstodo de under landslag. Magnus
Ladulås förklarade väl (1288), att inbyggare på Norrmalm skulle få samma
rättigheter som stadens borgare, men stadslagen bjuder helt kategoriskt
(Köpmålabalken kap. 17): »Ingen må köpa eller sälja å malmarna». Mot
medeltidens slut betalade emellertid hushåll, som bodde där, afgifter till
staden, hvilket synes antyda ett närmare samband. Att det verkligen tidigt
funnits hus därstädes ocli ej blott sjöbodar och varuupplag, bevisas däraf,
att Uppsala ärkebiskop redan på 1280-talet sökte lägga förstaden på Södermalm
till ärkestiftet, hvaremot Strängnäsbiskopen kraftigt protesterade (1288).
Förstäderna kunde dock aldrig komma till någon riktig blomstring, emedan de
flere gånger afbrändes viel staelens belägringar.
På Norrmalm blef Brunkebergsåsen bestämmande för bebyggandet.
Betydligt högre ocli vidare än nu, var den föga tjänlig till tomters upptagande;
elär Johannes kyrka nu ligger, låg S:t Görans hospital, hvars tomt Magnus
Ladulås tillbytte sig af Uppsala ärkestol år 1286; spetälske fingo där bostad
ocli vård, ocli att hospitalet just fick denna plats, visar tydligt, att trakten
var föga bebodd, enär spetälskan ansågs så smittosam, att de sjuka med
träskramlor måste varna mötande att komma för nära. I S:t Görans kapell
höllos själamässor, och från år 1434 upplåts ett jordstycke till kyrkogård åt
S:t Jakobs församling. På åsen omtalas för öfrigt eremiter. Större lif
rådde blott, då någon belägringshär sammandrogs på dess södra del.
Väster ut var marken låglänelt ocli uppfylld af moras, ända bort mot
den breda Rörstrandsviken. Detta område fram till Norrbro skänktes af
Magnus Ladulås 1288 till uppförande och underhåll af S:t Klara nunnekloster,
där i äldre tid ett, hospital fanns. Klostret nedbrann 1446 och hann ej
uppföras på nytt före reformationen, ehuru det fick rätt att meddela aflat för
vissa besök ocli för donationer. En väg gick från Norrbro efter åsens
västkant, men igenlades enligt beslut 1286 för att freda klostrets ägor ocli drogs
i stället öfver den branta åsen.
At öster sluttade åsen långsamt mot Laduviken ocli Träsket. Där fanns
redan på 1320-talet en kyrka, helgad åt, aposteln Jakob d. ä., med tillhörande
kyrkogård, ocli församling utbruten ur Solna. Fyrkantiga, inhägnade tomter
lågo mellan åsen och vattnet, mest använda till kålodling eller trädgårds-
1 År 1570 skedde tillskott från Västerås, Uppsala, Enköping och Arboga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
