- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
67

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7(3 STOCKHOLMS HISTORIA.



De nya murarna drogos äfven kring den till stadsområdet räknade
Gråmunkeliolmen ocli förstärktes där med ett par torn. Namnet uppkom
däraf, att Magnus Ladulås skänkte holmén till fransiskanernas eller
gråbrödernas orden (1286), hvilken på 1280-talet med hjälp af konungen ocli
enskilda personer började uppföra ett kloster med klosterkyrka. Rimkrönikan
säger väl, att

Kyrkan är vään och stoor

ok hafver en fagran ljusan Coor,

men ända till år 1416 var taket blott täckt af spån, som då utbyttes mot
bly. Konung Magnus blef den förste konung, som fick sin grafplats inom
kyrkan.

Utom kloster ocli kyrka funnos på holmen äfven några enskilda lius
samt en väderkvarn; en bro ledde öfver till stadsholmen. Ett stycke utanför
stränderna vid stadsholmen och Gråmunkeliolmen voro nedslagna långa rader
af pålar, förbundna genom bjälkar, den s. k. kransen. På åtskilliga ställen
funnos öppningar med rörliga bommar, där båtar släpptes in ti]] den
egentliga stranden. Enligt några uppgifter lade större skepp till vid det yttre
pålverket, men senare ritningar gifva vid handen, att där ej fanns någon
sammanhängande brobeläggning ocli ej heller några landgångar till stranden,
hvarför det synes troligare, att alla fartyg måste släppas igenom för att
lastas eller lossas.

Erån Svartbrödraklostret förde en gränd ned till Yästerlånggatan och
sedan till Järntorget, från början beläget utanför stadsmuren. Strax söder
därom ledde bron öfver till Åsön, byggd för att kunna uppvindas, om fara
hotade. I strömmen funnos vattenkvarnar, som genom privilegiebref 1436
och senare donerades till staden. Äfven i Norrström funnos vattenkvarnar.
Där gick en bro med vindbrygga och skärmar öfver från det yngre [-Norre-]3ortstornet-] {+Norre-
]3ortstornet+} vid nuvarande Mynttorget till Helgeandsholmen, som under
medeltiden räknades ligga utanför staden. På holmén låg den yttre raden af
försvarsverk, hvarefter en ny bro vidtog till den mindre holmen, som bar
namnet Lilla stadsholmen. Därifrån gick en tredje bro öfver till fastlandet i
norr. Den sista holmen jämte ett skär öster om bron, benämndt Barkarholmen,
var af ålder donerad till S:t Klara kloster, som äfven liade fiskerätten mellan
dem. Den största holmen hade sitt namn af ett Helgeandshus, som Birger
Jarls son Valdemar där lät uppföra, till vänster om vägen då man kom
norr ifrån. Där funnos därjämte några privathus. Stockholm ensamt
behöfde ej underhålla broarna öfver Norr- ocli Söderström, utan fick därtill
bistånd af de viktigaste städerna vid Mälaren. Så säger stadslagens
bygg-nadsbalk i 23 kapitlet (från midten af 1300-talet): »Sju äro the Köpstadher
som norra bro skulle bygga, de näst Staden äro, så ofta det tarfvas.

- Om de andra två Broar i Stockholm äro som andra Norra bro ocli
Södlira bro, vare lag samma.» De sju städerna voro Stockholm, Västerås,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free