- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
70

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

där äfven, ehuru till växlande antal på skilda tider; år 1517 betalades
skott-penningar af 17 hushåll på Södermalm, men året därpå blott af 7. Genom
privilegierna 1436 donerades liela Åsön till staden, hvilket senare vid flera
tillfällen bekräftades.

Stadens utseende var belt olika mot nu. Torn ocli murar stucko upp
litet hvarstädes, ocli slottets massiva fästningsverk dominerade holmen rundt
omkring; »kransen» med sina bommar inneslöt skeppen i hamnen, ocli stängda
portar ocli uppdragna vindbryggor hindrade all trafik nattetid. Inom staden
gingo nattväktare sin rund för att tillse, att ingen var ute och att ljusen
voro släckta; endast tör ölbrygd fingo husets kvinnor hålla nattvaka. Yid
stadsportarna patrullerade ofta medlemmar af borgerskapet. Fotgängare voro
talrika i jämförelse med det ringa antalet vagnar. En omväxling i
allclags-lifvet på gatorna medfördes af någon kyrklig procession med hostian eller
reliker, hvilken slingrade sig fram, hälsad med knäfall, — eller också af något
brudtåg på väg till kyrkan. Eljest kunde folksamlingar bildas, då en
miss-dådare fick slita spö eller brännmärktes på torget eller fördes ut ur staden
för att hängas; då man väntade, att något beslut skulle tillkännagifvas från
rådhusets burspråk; då falska varor brändes pä torget eller då viktiga
politiska tilldragelser utspelades: en konungs intåg, tillkännagifvandet af ett
fredsslut o. d.

De större gatorna skulle vara 8 alnar breda, men gränderna voro
betydligt smalare, och liade hvarje gårdsägare att »brolägga» gatan framför sin
tomt liksom äfven att hålla den ren, vid laga vite för försummelse. En
smal gaturemsa närmast husväggen synes hafva hört till tomten, som
räknades gå fram till rännstenen, där sopor ocli slaskvatten hamnade. Utanför
hvarje lius skulle stå en fylld vattentunna, att användas vid utbrytande
eldsvåda. Yid bredare gator fingo svalar skjuta ut, och en ägare till två
motliggande lius kunde stundom få förena dem med en öfverbyggd bro mellan
öfre våningarna. Gamla porthvalf stodo kvar på en del ställen; husen voro
höga i förhållande till gatornas bredd, ocli minuthandeln ägde vanligen rum
vid fönstren på utfällda bräden, hvarför ljus ocli rymlighet just ej fanns till
öfvermätt. Ofta rasade förhärjande eldsvådor, såsom år 1297, då rådhuset
med större delen af staden nedbrann, likaså 1407, då 400 människor skola
ha omkommit, ocli 1419, då äfvenledes rådhuset ocli staden jämte slottet
härjades, m. fi. tillfällen.

Tomterna voro oftast rektangulära, bebyggda med en hufvudbyggnad och
vanligen med några smärre lius. Enligt stadslagen skulle vid nybyggnad
lämnas en alns mellanrum mellan husen, hvarjämte två tillsyningsmän å
stadens vägnar ocli närboende grannar skulle tillkallas ocli tillse, att bygget
skedde »som rätt är och gammal häfd». Gafveln vändes tämligen regel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free