Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
En del varor (kläde, lärft, kryddor m. in.) skulle föras till stadens
klädes-hus för att upptecknas ocli magasineras; andra måste vägas på stadens våg.
I båda fallen betalades afgifter, som gingo oafkortade till staden. Yin skulle
förvaras i stadskällaren, ocli fä ocli fisk fick endast säljas på torget.
Varutransporten besörjdes af dragareämbetet. Detaljhandeln tillkom i många fall
kokare eller sillmånglare och krämare, hvilka dock räknades till handtverkarne.
Köp borde förrättas med två vittnen, ocli användandet af falska vikter
eller försäljning af förfalskade varor straffades strängt. De viktigaste
utförselvarorna från Stockholm voro koppar och järn, trävaror, tjära, hudar
ocli skinn, fisk, hästar, talg, smör m. m. Införseln bestod förnämligast af
finare tyger, glas, kryddor, vin och salt.
Den andra hufvudgruppen inom borgerskapet utgjordes af handtverkarne.
Handtverkets historia i Sverige är något olika mot i Tyskland, där det
från början utöfvades af ofria, och där dess utöfvare under lång tid ej
kunde inväljas i rådet (t. ex. i Lubeck), äfven sedan de blifvit erkända som
tullfria. Hos oss är utvecklingen förkortad, så att det är hemslöjden, som
vid marknadsplatser eller eljest börjar drifvas i större skala till afsalu ocli
småningom utbildas till specialiseradt ocli reglementeradt handtverk.
Ut-öfvaren har ständigt behållit sin personliga frihet och är i det stora liela
likställd med handelsmannen. Utpräglade åsikter om arbetsfördelningens
nödvändighet och medeltidens starka begär att reglementera inverkade
bestämmande på handtverkets utveckling. Utöfvare af samma yrke
sammanslöto sig till en fast korporation eller ämbete (= gille, senare kalladt skrå)
med egna lagstadganden eller skråstadgar [skrån i ursprunglig mening). Ar
1356 omtalas »skräddarnes menighet» (sartorum universitets) i Stockholm, men
1 Dessa båda bilder, äfvensom bilderna 26—29 här nedan, äro hämtade ur H.
Hildebrand, Sveriges medeltid, D. 1.
24. Stockholms guldsmeders vapen,
början af 1500-talet.1
25. Stockholms skräddares vapen
1501.1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
