Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
/
ålderman, som de senare kallades, att förestå ämbetets angelägenheter.
Därjämte funnos till biträde bisittare, Tcämnerer (för penningeuppbörden o. d.),
skaffare (för fester) m. m. Vanligen i maj ocli september höllos större
sammankomster i närvaro af två rådmän, där viktigare frågor afgjordes.
Ämbetet ingrep bestämmande i utöfningen af yrket, i syfte att skaffa alla
mästare samma möjlighet till förtjänst, men också att garantera köparne
ärligt och godt arbete. Någon konkurrens borde ej finnas; för att hindra
en förmögnare mästare att genom tillverkning i stort tränga ut sina
medbröder, bestämdes det högsta tillåtna antalet gesäller lios samma mästare:
skomakaremästaren fick hafva tre, köttmånglaren blott en. Äfven
varupriset var bestämdt, och tillverkningen granskades noga, hvarvid dåligt
arbete drog med sig böter och
vanära.
Ämbetet utgjorde en
enhet i fråga 0111 hvardagslifvets
arbete, men äfven i fråga om
festliga samkväm; mästarens
hustru räknades med till
ämbetet ocli fick såsom änka
förestå verkstaden ett år. Sonen
till en mästare behöfde ej
betala så dryga afgifter som andra
vid mästareprofvets afläggande.
Man sörjde för nödlidande
medlemmar. »Hvad duger det»,
heter det i Ystadssmedernas
skrå, »att vara broder i glädjen,
utan att man ock är broder i
bedröfvelsen». I kyrkliga
högtidligheter deltog man ofta fördelade i ämbeten, och det ålåg medlemmarne
att hjälpa till vid stadens försvar.
Gesällerna stodo utanför ämbetena, men bildade ofta egna föreningar,
som emellertid stodo under kontroll af vederbörande ämbete. Vid deras
sammanträden skulle en mästare närvara. I utlandet uppstodo ofta strider
mellan mästare och gesäller, ocli spår af dylika återfinnas äfven hos oss,
men af mindre betydenhet.
Till handtverkare räknades äfven dragare och kryddkrämare.
Stockholm hade såsom öfriga städer egen förvaltning ocli styrelse,
skilda från landsbygdens, ocli ägde äfven sitt särskilda sigill, omnämndt
redan på 1280-talet, och sedan växlande till utseende: först med torn ocli
27. Stockholms städs sigill (1326).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
