- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
77

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7(3 STOCKHOLMS HISTORIA.



murar, uppstigande ur vatten, sedan (från 1300-talet) med en bild af Erik
den helige ocli någon gång blott med en krona. I stadens styrelse
delades makten mellan konungen ocli borgerskapet. Den förre
representerades af en fogde, som vanligen synes varit befälhafvare på slottet, det
senare af borgmästare ocli råd. Fogden skulle deltaga i förvaltningsbeslut
ocli i domfällande; han utöfvade en del af konungens benådningsrätt
och erhöll viss del af böter. Om fogden hade förhinder, var han enligt
1436 års privilegier för Stockholm »mäktig att sätta en annan i sin stad;
vill ej fogden, vare då rådet mäktigt att sätta en annan i lians stad, så
länge han borta är, så att rätten ej försummas och nederlägges i staden».

Bland liusägarne utsågs rådet, från början antagligen genom val af
borgerskapet eller »stadens allmoge». Stadslagen bestämmer dess medlemsantal
till 6 borgmästare och 30 rådmän, af hvilka x/3 tjänstgjorde årligen.
Småningom upphörde deras utväljande på en gång ocli ersattes genom
komplet-teringsval af rådet sj älf vid
medlemmars frånfälle eller
förfall. Yid viktigare
tillfällen mötte flera än de
tjänstgörande
medlemmarna. I lön fick borgmästare
enligt stadslagen sex mark
penningar till
»rådmanskläder», rådman fyra mark,
hvartill kom andel i böterna.

Fogden ocli rådet
styrde i stadens
angelägenheter efter gällande lag. Om
»några saker förekomma, som ej finnas beskrifna i lagboken», heter det
i 1436 års privilegier, »dem måge de affatta uppå deras ed efter deras bästa
samvete ocli skäl, ocli skola stadiga ocli fasta blifva, som annan beskrifven lag».
Eljest tillkom det konung eller regering att gifva förordningar ocli privilegier.
Dessutom liade fogde ocli råd »uppsikten öfver handel ocli rörelse och allt
livad därmed stod i sammanhang, mått, vikt, förköp, svek och falskhet,
utförsel, pris på främmande varor; vidare öfver byggnadsväsende, gator, broar,
renhållning, öfver vakthållning ocli brandväsende, öfver frid och rättssäkerhet,
offentlig sedlighet och välgörenhet, öfver inkomster och utgifter» (H.
Hildebrand, Sveriges medeltid, I s. 379). De bildade tillsammans stadens ordinarie
domstol, från hvilken vädjades till konungen, hvars dom fälldes i städerna af ett
riksråd ocli en af stiftets domkapitel. En lägre domstol »ute på torget» förekom
äfven, bestående af fogden, eller vanligare af lians ombud, samt två rådsherrar.

Bland stadens öfriga tjänstemän är skrifvaren eller sekreteraren den
förnämste. Han skulle alltid vara svenskfödd ocli hade omsorg om stadens

28. Stockholms städs sigill
(1376).

29. Stockholms stads sigill
(1507).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free