- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
78

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

böcker: tankeboken, mecl protokoll för rådets sammanträden, jordeboken, med
alla underrättelser om tomter, arfskiften o. d., samt skotteboken, där en del
af stadens räkenskaper infördes. Skrifvaren hade fast lön ocli sportler.

Uppbördsmän voro af olika slag. Till kronan betalades viss bestämd
skatt, som nppbars af fogden. Dessutom kunde naturligtvis öfverenskommas
om extra gärder. Af andra inkomster gick hälften till kronan och hälften
till staden; liit höra enligt stadslagen sakören ocli afgifter för klädeshuset
ocli vågen, hvilka senare i privilegierna af år 1436 tilläggas staden, »såsom
tillförene förent och gammalt och fornt varit hafver». Dessa inkomster
upp-buros af kemmer er. Slutligen tog staden ensam skottet, en kommunalskatt,
som utgick efter förmögenheten ocli uppbars af fyra skottherrar, två ur rådet
och två borgare. Hit hörde också pålpenningarna samt (jästpenningar, som
erlades af främmande köpsvenner.

Tullskrifvarens verksamhet framgår af namnet; vår dskrifvåren hade
befattning med vakthållningen inom staden; svenner voro tjänsteandar af lägre
ordning, och bödeln stod lägst på rangskalan. Hans boställe låg nära
stadskyrkan, och hans åliggande gjorde honom föraktad.

Bomslutare, som liade nyckeln till några af »kransens» bommar i förvar,
fraktherrar, brokikare m. fl. torde lia beklädt oaflönade hedersposter. Om
frivillig brandkår funnos bestämmelser i stadslagen, hvarjämte särskilda
personel’ hade i uppdrag att uppmäta tomter, granska husbyggnader o. d.

Den egentliga staden var uppdelad i fyra kvarter — det östra, södra,
västra ocli det inom (de gamla) murarna — ocli två borgare från hvartdera
skulle anteckna alla skattskyldiga inom kvarteret. Skottlierrarne och
ombuden verkställde taxeringar, hvarvid må anmärkas, att alla uppbördsmän
voro skattefria. Man borde betala i penningar, men ibland lämnades en
gryta eller annat husgeråd. Utmätning kunde också komma i fråga.
Inkomsterna gingo ej in i någon hufvudkassa, och inga räkenskaper öfver liela
finansförvaltningen fördes tillsammans. Så fort penningar kommit in, tog
man däraf till nödiga utgifter ocli antecknade det genast, men utan reda
och tydlig beräkning. Uppkommande brist måste täckas genom lån.

Den katolska kyrkan var under medeltiden den lärda bildningens ocli
folkundervisningens vårdarinna. I samband med städernas kyrkor stod
sålunda. ofta en stadsskola. Så var förhållandet äfven i Stockholm, hvars skola
omnämnes redan 1318, då ett hemman lämnas till rektors underhåll. Stadens
råd synes tidigt lia delat inflytandet öfver skolan med kyrkoherden. Då
skolhuset i början af 1400-talet nedbrann, ville ärkebiskopen Johannes
Jericliini tillstädja dess återuppbyggande endast om han finge utnämna
lärare, hvarjämte lian förbjöd skolgossarne att för sitt uppehälle begära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free