Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
mindre fartygen lågo tills vidare kvar nedanför slottet, men nämnas ej efter
1612, ocli under Gustaf Adolfs och Kristinas tid förlades dessa »galejor» till
Helgeandsholmens Mälarsida. Blasieholmen var då mycket mindre än nu,
hvilket framgår af kartorna och af jordfynd — tydligen minnen från
skepps-gårdstiden (se ofvan sid. 24). Holmen förbands med Norrmalm blott genom
en enda bro öfver Näckströmmen och blef snart belamrad niecl smedjor och
verkstäder, stapelbäddar för skeppsbyggnad ocli virkesupplag. Som holmen
var liten ocli den närmaste delen af Norrmalm redan var upptagen af tomter
och fiskupplag, hamnade det s. k. »holmfolket» på Ladugårdslandet, där 1580
ett proviantmagasin uppfördes. 1598—1604 uppfördes en reparebana för att
förse flottan med tågvirke; det är antagligen den byggnad, som synes på
1600-talets kartor strax öster om Träskrännilen. En äldre dylik bana synes
lia funnits på Norrmalm; dess läge betecknas måhända af de tre parallela
streck, hvilka på 1500-talskartan äro uppdragna inom den stora fyrkantiga
plan, som är utsatt i närheten af den plats, där Bännarebanan sedan anlades.
Johan III utnämnde en öfversteamiral att hafva uppsikt öfver skeppsgården,
ocli från år 1600 omtalas en särskild »holmamiral» (till 1644). Holmfolkets
antal växlade under 1500-talet mellan 285 (år 1565) ocli 69 (år 1592); från
1600-talets början tillväxer det stadigt. (Se för öfrigt Zettersten, Svenska
flottans historia, sid. 222 lf.)
Nuvarande Skeppsholmen börjar få namnet Lustholmen, ocli det
uppgifves, att Johan III där uppfört ett lusthus med park; på kartan från
1500-talet är en trädplantering markerad rundt omkring en mindre byggnad.
Förhållandet härmed är dock ännu föga utredt.
På Riddarholmen äro en mängd tomter utmärkta på kartan, men af
vyn framgår, att husen ej stodo tätt intill hvarandra. Klostret reducerades
af Gustaf Yasa och upplåts en tid åt nunnorna från Klara kloster. Från
1531 till 1551 tjänstgjorde det som helgeandslius eller hospital. Johan III
upplät det, till Klosterlasse och sökte där inrätta en högskola. Kyrkan
ålades Stockholms stad underhålla.
På 1500-talskartan består Helgeandsholmen af två holmar, af hvilka
den större närmast staden var försedd med befästningar. Där låg äfven det
forna Helgeandshuset, som indrogs jämte holmen till kronan och inreddes
till kungliga myntet. Tomtören erlades till kronan, och vid tomters
försäljning skulle kungl. maj:t äga förköpsrätt. Mellan båda holmarna låg en
badstuga, som tillhört Helga lekamens gille ocli skänktes (1529) till
Stockholms skola, men snart synes lia förfallit. Den mindre holmen hade tillhört
S:t Klara kloster, men indrogs äfven till kronan. Därinvid låg en
vattenkvarn, och ännu en sådan anlades af Johan III.
Norrmalm var så godt som ödelagdt vid Gustaf Yasas regeringstillträde,
men bebyggdes småningom — oregelbundet, med trähus och kåltäppor.
Flere gånger förbjöds allt köpslagancle på malmarna, och 1544 uttalades, »att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
