Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
tyska församlingarnas gudstjänst. 1588 synes det vara denna kyrka som
benämnes S:t Henriks, antagligen efter Erik den heliges Uppsalabiskop med
samma namn, känd från tåget till Finland. Det gamla Svartmunkeklostret
liade nedrifvits af Gustaf Yasa 1547, ocli platsen skall hafva utlagts till
trädgård. Johan III upplät någon del däraf till kyrkogård för tyska
församlingen, men synes kommit på andra tankar, hvarför upplåtelsen aldrig torde
blifvit verkställd. I stället sökte konungen här uppföra en stor kyrka, 80
alnar i fyrkant innantill, kallad Trefaldighetskyrkan. Första brefvet om dess
byggnad synes härröra från år 1588; senare tillförordnas
byggnadsföreståndare, och af ett bref 1590 förefaller det, som om arbetet påginge. I ett bref
från Sigismund till tyska församlingen (30 juni 1594; Lüdeke, sid. 112—113)
uppgifves också, att arbetet på kyrkan begynt.1 Det synes emellertid
blifvit nedlagdt, och på 1626 års karta finnes blott en öppen plats. På
kartan från 1500-talet åter är en fyrkantig tomt utsatt såsom den tredje från
Stortorget på Svartmunkegatans västra sida; den har i allmänhet uppfattats
såsom clen till Svartmunkeklostret hörande kyrkan, som skulle lia nedrifvits
år 1547, hvilket medfört kartans datering till senast detta år. Andra skäl
synas emellertid tala för, att kartan härstammar från Johan III:s tid, i
hvilket fall det så godt som kvadratiska kvarteret skulle utmärka den
planlagda och påbörjade Trefaldighetskyrkan. Frågan härom må tills vidare
stå öppen för vidare utredning. Öfriga kyrkobyggnadsplaner kunna liär
förbigås.
Det är svårt att öfverblicka 1500-talets förändringar i stadens topografi,
emedan kartor felas från medeltiden och 1500-talskartans datering, såsom
sagdt, är osäker. Om befästningar ocli kyrkor är redan taladt, men äfven
om en del andra förhållanden kunna enstaka uppgifter lämnas. Kvarteren på
stadsholmens inre del synas i det hela förblifvit sig lika. 1566—67 arbetades
på rådhusets ombyggnad. Såsom minne af Stockholms blodbad nedlades på
Stortorget 4 stenar, märkta med årtalet 1520 — när, är mig obekant. Utanför
murarna uppstodo bodar ocli salustånd, mest af trä. Namn på några gränder
östantill äro redan meddelade; att sätta namn på alla kartans gränder är
måhända möjligt, men förutsätter mycket detaljerade undersökningar, som
ännu ej utförts. Nedanför slottet vid Saltsjön låg konungens skeppsgård; på
vyn öfver staden från 1570-talet (Pl. 1) synas några mindre träbyggnader ocli
ett vakthus. En smedja fanns där, ocli en bro ledde direkt öfver till
Helgeandsholmen. Då staden tillväxte, blef utrymmet inom »kransen» för litet, ocli
antagligen under åren 1564—65 flyttades de större fartygen öfver till
Käpplingeholmen (Blasieholmen), som sedan länge kallades Skeppsholmen. De
1 Brefvet söker bereda tyskarna begrafningsplats, och då den förra åtgärden af 1571
ej bekräftas, utan kyrkogård anvisas på en af malmarna, synes detta tyda på, att platsen
ännu var på något sätt upptagen. I en berättelse från år 1593 uppgifver tysken Erik
Lassota von Steblau, att murarna uppförts till manshöjd (Tagebuch, s. 175).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
