Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
dateradt den 5 mars 1640. Från 1500-talet hade emellertid sjöfolk slagit
sig ned på Ladugårdslandet, och gåfvobrefvet på »en del» däraf — omfånget
angifves icke — söker hindra sjömännens undanträngande. Staden fick nu
rätt att sälja eller mot skäliga tomtören upplåta jord åt hvem som helst,
men »enkanneiiigt vårt ocli kronans sjöfolk»; husägarne skulle befrias från
inkvartering, men vara skyldiga att mot billig afgift härbergera sjömän, ocli
dessa skulle vid tomtförsäljning framför andra ha inlösningsrätt. Det nämnes,
att »allaredo en god ocli oss behagelig begynnelse med lius, byggningar ocli
gator gjord är», ocli kommande byggnader skulle uppföras »efter afritningen».
En tillfällig hjälp till regleringen fick staden den 6 juli 1640 genom
riksrådets beslut att öfverlämna 10,000 daler såsom gåfva.
Några år senare — den 20 april 1644 — fick staden på liknande villkor
som de nyssnämnda »en del af Munklägret, nämligen allt ifrån östra udden
och in till staketet, som nu där uppsatt är». Genom detta bref fick ej
sjöfolket något företräde, men väl »alla ämbetsmän, som deras ämbete med
några vattenverk behöfve att drifva», hvilka skulle äga förmånsrätt till tomter
vid sjön. Gåfvan fullständigades genom ett nytt bref af den 27 mars 1647,
genom hvilket staden fick hela Munklägret, utom förut speciellt bortgifna
tomter, jämte tegelbruket midt emot Långholmen och nämnda holme utom
tullplats ocli hamn, samt den bredvid liggande Beck- eller Tjäruholmen.
Dessa donationer och den tilltagande folkmängden äro orsak till
regleringens snabba ocli lyckliga utförande. Den tablå öfver stadens finanser ocli
särskildt dess byggnadsräkenskaper, som meddelas längre fram, är i detta
fall upplysande.
De i brefven omtalade officiella planritningarna torde ej finnas i behåll,
och de kartor, som här bifogas, ehuru tydligen härstammande från
reglerings-tiden, sakna påskrifter. Jag måste därför nöja mig med att påvisa deras
inbördes tidsföljd, utan att våga yttra mig om deras förhållande till de desseiner,
som i ofvan anförda citat omtalats, det vill säga Gustaf Adolfs i allmänna
ordalag omnämnda plan, Olof Hanssons nya af år 1636, åberopad 1637, samt
den afrifning, som gällde Ladugårdslandet och omtalas 1640.1
Näst efter kartan från 1500-talet ocli den af år 1626 synes ett utkast öfver
Klaratrakten (Del. II fig. 203) vara den äldsta af regleringskartorna. Söder ut
äro de gamla kvarteren kvar i all sin oregelbundenhet, utan att man ännu
vågat inlägga raka gator tvärs igenom dem; de likna i hög grad, ehuru
naturligtvis ej fullkomligt, motsvarande område på 1500-talskartan. Längre
norr ut finnas de ojämna tomterna utsatta, men rätvinkliga kvarter och raka
gator äro utritade öfver dem; där torde mest varit kålgårdar och smärre
trähus, hvilket förklarar tanken på reglering endast där. Den största gatan
1 Från midten af 1600-talet finnas några kartor bevarade utom dem, som här bifogas,
men de synas icke kunna lämna något viktigare bidrag till regleringsfrågans ytterligare
utredning, och förbigås i den följande framställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
