Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
»Stora Konungsgatan», som senare fick namnet Drottninggatan, ledde fram
till Kungsbacken, clar stundom afrättningar ägde rum. Trakten där omkring
var föga bebyggd, mest upptagen af trädgårdar ocli plankstängda tomter.
(Jmf. F. U. Wrangel »Gata upp ocli gata ned» på Norrmalm,
Vintergatan 1895.) Parallelt med Drottninggatan ligga Hötorget ocli
Rännare-banan, af hvilka den senare är äldst, enligt en uppgift tidigare kallad »kung
Jans ladugård». På Gustaf Adolfs tid skall en plats blifvit upptagen
därstädes för att mönstra krigsfolk, och på regleringskartan öfver Klaratrakten
finnes påskriften »Mönsterplats». Klas Fleming skall lia omgifvit platsen
med en stenmur till en ridbana, och ett brädhus uppbyggdes, i hvilket
sedermera riddarespel, »karuseller» och ringränningar uppfördes. Mot slutet af
1600-talet anlades där några verkstäder för gjutningar ocli tillverkningar för
slottsbyggnaden. Hötorget utlades i samband med Flemings reglering.
Närmast efter år 1622 gick stadens staket fram öfver dess plats.1
Högt upp vid Drottninggatan låg Barnhuset, ocli vid Rödestrandsviken
Röde strand eller Rörstrand, utom stadens område, bortdoneradt af kronan,
sedan reduceradt ocli slutligen upplåtet (1698) till staden för manufakturers
anläggande.
Stadens gräns utmärktes af ett staket, som finnes utsatt redan på kartan
från 1500-talet och får ökad betydelse, då lilla tullens tillkomst år 1622
nödvändiggjorde tullbevakning och uppbörd vid vissa tullstugor. Norrmalms
tull skall från början hafva legat vid Rännarebanan, utflyttades vid regleringen
till Barnhuset (se kartan öfver Norrmalm från år 1640, Pl. 12) ocli därifrån
år 1652 till Karlbergsvägen (se regleringskartan öfver liela staden, Pl. 7) ocli
slutligen år 1671 till Stallmästaregården. Den sista utflyttningen betingades
af en år 1670 gifven donation af jord utanför stadens gamla område.
Öster om Norrmalm låg Ladugårdslandet, förenadt med staden 1639—40.
Gränserna framgå af regleringskartorna. På anhållan af magistraten
tillökade regeringen år 1670 stadens område, så att den nya gränsen kom att
gå från Djurgårdsbron till Norrmalms tullport, såsom en jämförelse mellan
nyssnämnda kartor och Tillæi karta utvisar.
Repslagarebanan utmed Träskrännilen bortdonerades år 1669 »att endast
bebos och intagas af manufakturister», och norr därom sträcker sig
Humlegården, anlagd år 1619 ocli omändrad af drottning Kristina till trädgård
ined ett lusthus i midten. Längre norr ut anlades år 1676 en
»båtsmans-kyrkogård», sedermera brukad för fattigas jordande. Öster ut var ett torg
utlagclt, och där invid låg en stor tomt till amiralitetskyrkans uppförande,
påbörjadt på 1650-talet. Nedanför, intill sjön, låg »kronans amiralitetsplats»
med proviantmagasin o. d., hvilken år 1697 öfverlämnades till artilleriet.
1 Om Norrmalms kvarter, tomter och tomtägare finnas närmare uppgifter i en af
stadsingeniören, sedan rådmannen Anders Torstensson upprättad tomtebok åren 1663—68,
som förvaras i stadsingeniörskontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
