- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
119

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.



Gatunamnen vittna ännu i dag om sjöfolkets bosättning härstädes;
nuvarande Storgatan ocli Humlegårdsgatan kallades först Fleminggatan. Norr
ut lågo trädgårdar, tillhöriga stormän som annorstädes hade bebyggda
tomter. Amiralitetet sökte på 1670-talet tillvälla sig större rätt öfver denna
stadsdel, än det borde äga, men tvisterna härom afstannade efter
örlogs-flottans förläggande till Karlskrona. På dess bekostnad lades en flottbro,
med vindbrygga för båtars genomsläppande, från Blasieholmen till
Ladugårdslandet i Nybrogatans förlängning. Genom ett kungabref år 1663
öfverlämnades brons underhåll till staden.

Yid 1600-talets början låg den kungliga skeppsgården på Blasieholmen
med en särskild byggnad för amiralitetet, hvilken uppfördes år 1634, men

47. Amiralitetskyrkan på Kyrkholmen 1732.
Orig. i byggnadsnämndens arkiv.

bortdonerades år 1647 till Hans Wachtmeister. Flottan förlades omkring
år 1640 till Nya (nuvarande) Skeppsholmen, hvarefter namnet Blasieholmen
blef brukligt. Drottning Kristina uppdelade holmen i donationer till
förmögna personer med villkor att bygga prydliga stenhus, ocli hastigt
uppväxte liär en af hufvudstadens förnämsta stadsdelar. Bland tomtägarne
möta vi namnen Bååt, Stenbock, Tungel, Wachtmeister, De la Gardie m. fl.
På den s. k. Kyrkholmen uppfördes år 1629 amiralitetets kyrka (se för öfrigt
F. U. Wrangel, Blasieholmen).

Till Nya Skeppsholmen ledde från Kyrkholmen en träbro på pålar med
vindbrygga, hvilken byggdes på amiralitetets bekostnad åren 1638—1640. En
annan bro ledde öfver till Kastellholmen eller Blockhusholmen.

Munklägret, senare kalladt Kungsholmen, tillhörde kronan ocli användes
som jaktmark. Där funnos två tegelbruk, ett vid Rörstrandsviken och ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free