Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
Mälarestädernas företagsamhet tyckes ej varit större, än att de som oftast
blott seglade på Stockholm, men i 1529 års privilegier stadgas uttryckligen,
att strömmarna vid staden väl »blifva i stadens händer till att upp- och
nederlåta skepp och båtar», men intet förfång må ske dem, som vid Mälaren
bo, ocli i 1563 års privilegiebref heter det, att staden får taga afgift för
strömfarten, men att taxan skall bestämmas af riksrådet ocli ståthållaren på
slottet, samt att ingen får hindras att fara igenom i »rättfärdiga ärender». I
praktiken torde emellertid Stockholmsborgarne hafva tillskansat sig större
°
fördelar än de egentligen hade rätt till. A andra sidan förbjudas år 1539
stockholmarne att besöka Eriksmässo marknad i Uppsala, som bör tillhöra
Uppsalaborna ensamma. Dessa voro därjämte fria för tull i Stockholm (se
bref 1542, Riksreg. XIY: 22—24). År 1543 har en fredlig uppgörelse träffats
om inrikes handeln mellan Stockholm och Arboga, Köping, Västerås ocli
Örebro, men bestämmelserna känner jag icke. I -Johans privilegier 1570
stadgas, att strömpenningar skola upptagas af alla utom af adeln ocli
Uppsala borgare, samt att inga »fetalie parseler» få uppföras i Mälaren, och
ingen spannmål utföras,1 men fortfarande var genomfart tillåten med salt,
tyger o. d. Särskild frihet liade också skärgårdsborna att med sina båtar
segla upp med fisk och hämta tillbaka livad de behöfde till sin nödtorft.
Af större betydelse än kampen mot Mälarestäderna var den mot
Östersjökustens handelsplatser. Redan år 1524 förbjuder Gustaf »uppstäderna»
att köpslaga med tyska ocli andra utländska män (i Söderköpings priv. 14
juli 1524), ocli det uppåtsträfvande Öregrund måste uppgifva all täflan med
Stockholm. År 1528 fick enskild man rätt att återtaga den jord, där staden
var belägen, ocli något senare fingo Öregrundsborna en sträng befallning
att upphöra med all köpenskap och flytta bort till andra städer, hvilket
påbud förnyades år 1530 (Riksreg. VII: 86). Året därpå (20 juli) utfärdades
förbud »vid lif och gods» för invånarne i Gefle, Östhammar, Raumo, Åbo,
Norrbotten ocli Raseborgs län att tills vidare föra varor till annan ort än
Stockholm. Senare på året (29 sept.) afgaf Gustaf en utförligare föreskrift
om handeln, hvarigenom Åbo likställdes med Stockholm, Gefle fick rätt till
utrikes handel med sex skepp ocli vissa bestämda varor, men öfriga städers
seglation på utländska hamnar förbjöds och på de inländska reglerades den
till Stockholms förmån. Så förblef det i hufvudsak, med smärre växlingar.
Johan III anlade nya städer i Norrland ocli beviljade dem till en början
fullständig seglationsrätt, men Stockholm klagade, ocli år 1591 svarade Johan,
att deras utrikes seglationsrätt blott vore gifven tills vidare; städerna norr
om Gefle och Björneborg förbjödos segla utomlands, utom Hudiksvall, som
fick sända 1 ä 2 skepp årligen till Frankrike och Spanien; däremot fingo de
behålla seglationsrätt på alla hamnar, som lågo under Sveriges krona. Stock-
1 Flere »olaga» hamnar uppstodo då norr och söder om Stockholm, men förbjödos
till stor del 1589.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
