Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
äfven clen mindre handeln rundt omkring i städer och på marknader. När
deras fordringar här vid lag uppfylldes, ledde detta till ett förtryck mot de
mindre städerna, som ej nödvändigt innebars af det ursprungliga förslaget.
Utvecklingens gång utmärkes af hanclelsordinantierna af åren 1614, 1617
och 1636.
Innehållet i 1614 års ordinantia är i korthet följande, för så vidt det
angår Stockholm. Utländingar få endast segla till Gefle bland städer norr
om Stockholm ocli Åbo. Gefle, Öregrund ocli Björneborg få sända egna
skepp till utlandet med allehanda varor, hvaremot öfriga städer måste stanna
i Stockholm mecl »ätande varor», elghudar ocli dyrbara pälsverk. Deras
seglation med trä, hudar, talg m. m. var obegränsad i fråga om utlandet;
deras fartyg fingo ej segla till svenska hamnar söder om Stockholm.
Stockholm utestängdes från att handla i bergslagen ocli på marknaderna vid
Bottniska viken. Mälarestäderna måste afstå sin utländska seglation och
stanna vid Stockholm; endast »skärkarlarne» få fortfarande segla genom
strömmen. Landsköp förbjudes fortfarande.
Stockholmsborgarne voro ej nöjda, enär stadgan innehöll mindre
eftergifter för deras fordringar, än de tidtals förvärfvat sig under 1500-talet. De
anförde klagomål öfver den förlorade handeln med bergslagen ocli på
marknader samt öfver cle bottniska städernas stora friheter. Äfven i bergslagen
ldagacle man, att uppstäderna drefvo upp prisen, sedan de befriats från
konkurrensen med Stockholm. Skärkarlarne missbrukade också sina
rättigheter, så att 13 skutor måste kvarliållas i Stockholm år 1615. Staden synes
verkligen varit i behof af understöd; vid denna tid skall den ej haft ett
enda skepp lämpligt för långväga segling. Äfven från Åbo kommo klagomål,
ocli år 1616 utfärdades en förordning, som gaf Stockholm och ett par finska
städer rätt att besöka två marknader om året i Österbotten; löfte gafs
om motsvarande förmån i Västerbotten.
Genom 1617 års ordinantia jämkades något på de förra bestämmelserna,
men Stockholm fick ej på långt när sina fordringar uppfyllda. Vid flera
tillfällen gåfvos också undantagsförmåner för bottniska städer, ocli på
1630-talet tolererades öppet utländsk seglation norr om Gefle. Men Stockholm
lyckades återvinna det förlorade genom clen nya ordinantian år 1636. Frågan
om cless innehåll liade flera gånger förevarit i rådet ocli väckt herrarnes
bekymmer. Hvarje ändring i bestående förhållanden rubbade någon stads
privilegier, ocli osäkert vore, om rådet kunde besluta där viel lag utan myndig
konung. Men rikskanslären uttalade sig för en ändring till Stockholms
förmån, och en sådan blef också beslutad. Utskottsmötet 1636 godkände
ett förslag om frimarknader i Stockholm ocli Åbo samt öfverlämnade till
regeringen att utfärda förordningar om seglationen. Det samlade
borgarståndet inkallades i rådkammaren, och rikskanslären utvecklade skälen för
den nya ordinantians affattande. Därur må anföras följande: »Denne kong-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
