- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
135

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.



ärlig man» i sex år och varit hans »vederlagssven» i två år. När lian har
»uttjänt», skall han anmäla lios magistraten hvad slags handel han vill
drifva. Grosshandeln är fri i alla varor, men vid minuthandeln skola alla
köpmän fördelas i grupper efter varornas art, så att tillsammans följande 11!

societeter skulle bildas:

1. Sidentygskrämare.

2. Lärftskrämare.

3. Klädeskrämare.

4. Hattstofferare.

5. Järnkrämare.
G. Grlaskrämare.

7. Handlande med franska varor.

8. Kryddkrämare.

9. Apotekare.
10. Vinhandlare.

11. Si 1J krämare.

12. Bryggare, hvilka endast få sälja

i större mängder än kanavis.

13. Tavernare (gästgifvare).

14. Ölförsäljare, som tagit sitt öl af

bryggare och utsälja det.

15. Fiskare.

IG. Månglare ocli månglerskor, hvilka
förbjudas gå omkring i husen
med sina varor.

Denna uppdelning skulle först genomföras i Stockholm, men föranledde
tvister ocli nya bref, såsom af år 1641 om varornas fördelning under
grupperna. Hvarje societet skulle hafva två åldermän jämte bisittare, hvilka liade
att öfvervaka stadgans efterlefvande, se till att inga falska mått användes, o. d.
De skulle i korthet sagdt »vinnlägga sig, det handeln må växa ocli tilltaga».

Denna »liandelspartering» väckte stark förbittring och kunde ej
fullständigt genomföras. Det var svårt att bestämma, livar man skulle stanna
vid specialiseringen, ocli 1658 års taxa för accisen skiljer mellan 15 olika
slags månglerskor. På begäran af handelsidkarne i Stockholm utfärdades år
1662 af regeringen en förordning om ett köpmansgille där i staden, som skulle
innefatta alla ärliga borgare, som idkade handel. Dess uppgift skulle vara
att främja stadens varuomsättning, att mottaga anmälningar till handelns
idkande och vaka öfver att allt ginge lagligt till. En eller flera åldermän
skulle förestå gillet.

En annan inrättning till handelns främjande var generalfakt or ikontor et
med privilegier af år 1662. Dess uppgift var att på allt sätt tillhandagå
bloch utländska handlande med råd och hjälp så väl på inrikes orter som i
utlandet. Det förföll emellertid snart. Den Pahnstrucliska bankens’ upprättande
var naturligtvis till stort gagn för affärsverksamheten i allmänhet, ocli
kom-merslcollegium (upprättadt år 1637) hade till uppgift att främja densamma.
På dess förslag, åren 1663 ocli 1666, beviljade regeringen nederlagsrätt i
Stockholm för salt och vin.

Betungande voro de ofta liöga ocli oafbrutet växlande tullarna;1
större reda medförde tulltaxans tryckning från 1667. Ar 1622 började

1 Efter åtskilliga växlingar utbildade sig en skillnad mellan ofria, liàlffria och
hel-fria fartyg, d. v. s. sådana som skulle erlägga bel, blott en del eller ingen tull. Ofria voro
alla utländska och mindre inhemska fartyg; lialffria voro inhemska transportskepp i
allmänhet och helfria bevarade skepp, som kunde användas i krig. Halffriheten afdrog 1/g och
helfriheten V® af tullbeloppet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free