Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
clen lilla tullen upptagas af alla varor, som infördes till städerna från
landsbygden. Staket ocli grafvar uppfördes med ingång endast viel tullhusen.
Denna afgift väckte starkt motstånd, men bibehölls såsom ytterst
inkomstbringande. Ett par gånger måste plakat utfärdas med så svåra bestämmelser
som dödsstraff för tullbetjänternas ofredande.
Ar 1660 stadgades stämpelafgift för kontrakt om skeppsfrakter, sjöpass,
inlagor och specifikationer m. m.
Handel kunde med särskildt tillstånd få drifvas i stael af andra än
borgare mot erläggande af s. k. genanät. Utländingar började vinna ökadt
inflytande inom städerna. Det bestämdes dock, att ingen utländing fick vara
borgare både i svensk stad ocli i utländsk. Främmande köpsvenners
ligg-tid reglerades fortfarande, stundom till 2 månader, stundom till 4. Därjämte
förekomma oafbrutet varutaxor ocli allehanda stadgar, med växlande innehåll,
men djupt ingripande i de enskildas lif ocli verksamhet. 1600-talets senare
hälft var ju också merkantilsystemets blomstringstid, ehuru röster redan
för-nummos, äfven i Sverige, påyrkande frihet i handel ocli näringar.
Näst handeln är handtverTcet fortfarande clen viktigaste
stadsmannanärin-gen, handhafd efter hufvudsakligen samma principer som under medeltiden.
Äfven liär finner man ett reglementeradt proliibitivsystem, som oafbrutet
tenderar till större afsöndring och strängare lagbundenhet. I allmänhet voro
hancltverksämbetenas skrån stadfästade för städerna vid 1500-talets början,
men landslagen (K. Kristofers landslag, Köpm.-b. kaj). 7 § 1) tillstadde
fortfarande fullständig näringsfrihet på landet. Stadsliandtverkarnes sträfvanden
gingo därför konsekvent ut på att utverka förbud för landshandtverkarne,
liksom att hindra »bönhasars» ocli »frimästares» olagliga näring i städerna.
När stadsborna lyckas slå under sig allt större område på landsbygden,
blifva konjunkturerna bättre, men också antalet mästare inom hvarje ämbete
allt större. För att förhindra en fördärfbringande konkurrens göras försök
att få »slutna» skrån, d. v. s. handtverksämbeten med visst lagbestämdt
antal mästare. Yid 1600-talets början synes detta mål vara uppnådt, men
då framträder också reaktionen mot skråväsendet genom privilegierade
fabrikers anläggande, genom undfallenhet för frimästare och adelns uttydning af
sina privilegier.
Gustaf Yasa ville arbeta på hela landets förkofran genom att gifva
hvarje samhällsklass sitt eget begränsade verksamhetsområde. Redan vid
herredagen i Vadstena 1524 hemställde han, om ej »guldsmeder, klensmeder,
verkmästare ocli andra sådana ämbetsmän» borde inom viss tid åläggas att
inflytta i städerna vid plikt för ohörsamhet, och flera gånger uppmanade
han bönderna att sätta sina barn i handtverkslära. Är 1529 utfärdades en
ordinan tia för guldsmeder, enligt hvilken alla Upplands guldsmeder befallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
