Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
ocli skrå för liandtverkarne i Sverige och Finland», hvarigenom
förmyndarestyrelsen upptog försöket från 1621—22 att få till stånd en enda allmän
stadga för alla ämbeten. Ur innehållet må endast anföras, att alla sökande
ocli kompetenta gesäller skulle blifva mästare — de slutna skråna ogillades
sålunda —; vid val af ålderman skulle hvarje ämbete sätta två på förslag
ocli magistraten utse en, ni. m. Meningen var, att alla skrån skulle ändras
till öfverensstämmelse med detta, men ämbetena ansågo det för litet bevaka
deras rätt gent emot adelns tjänare, hvarför många ämbeten utverkade af
Karl XI bekräftelse på sina enskilda stadgar (t. ex. kopparslagarne i Stockholm
1680). Barberareämbetet blef t. o. m. slutet år 1680. Gesällernas antal växte
i förhållande till mästarnes, ocli därmed äfven deras inflytande. Ar 1692
resolverade Karl XI, att vid mästarnes gille två gesäller få närvara för att
bevaka sina egna ocli medbrödernas intressen.
Jämsides med denna utveckling af skråväsendet kan man skönja
uppkomsten af nya ideer och framträdandet af företeelser, som under sin
utdaning slutligen skulle spränga sönder hela den nedärfda
liandtverksorga-nisationen. För att kunna upptaga konkurrensen med utländingarne
behöfdes tillverkning i större skala än en vanlig handtverksmästare var mäktig
att fullgöra; rörelsekapital erfordrades och äfven inkallandet af utländska
arbetsledare. Från 1600-talets början upprättades fabriker med aktiekapital
och monopol af regeringen, först såsom märkliga undantag från en allmän
regel, sedan i större antal, då penningetillgången ökats vid århundradets
midt. Från år 1623 kan anföras privilegium för ett mässingsbruk vid
Danviken, och året därpå införskrefs en tysk klädesfabrikant med arbetare för
att uppsätta fabrik i samband med ett barnhus. På 1640-talet utfärdades
flere bref till förmån för ett glasbruk; 1(349 blefvo en sidenfabrik ocli ett
knappnålsmak er i ocli 1666 ett sockerraffinaderi i Stockholm privilegierade.
För öfligt märkas monopol eller frihetsbref för silkesmakeri (1649), »förnämt
linväfveri» på Södermalm (1662), klädesfabrik på Kungsholmen (1664),
lim-sjuderi (1665), nya glasbruket på Kungsholmen (1676), strumpfabrik (1690)
m. m. Den ledande tanken vid dessa afvikelser från gammal häfdvunnen
sed uttalas 1641 af borgmästarne vid utskottsmötet: undervisning borde
beredas i allt som angick handel ocli handtverk; utländingar borde lockas till
städerna genom friheter, ocli kapitalister förmås att förlägga manufakturerna;
skråna borde rensas från »oskälige clausuler» m. ni. Kommerskollegium
yttrar också (1663): »Först och för all ting är rådeligt man med makt arbetade
därpå, huru landet måtte kunna gifva flera varor ut än det emottager, ty
såsom af det, förra lyser förmögenhet, så utvisar det senare landsens tarf
ocli fattigdom. Nu är Sverige . . . rikt och ymnigt i sig själft nog, men
felen sticker i kulturen ocli varornas utarbetande; fördenskull sätta vi såsom
en källa eller ursprung till handel ocli negotie, liandtverken, ocli att dem
kunna nå, folk ocli förlag.» En liufvuduppgift för näringspolitiken är enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
