Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
Utländska handelsresandes liggtid begränsades; pass gjordes obligatoriska,
ocli skyldigheten för husvärdarne att anmäla främlingar inskärptes flera
gånger. Af större intresse äro åtgärderna mot den andra gruppen — tiggare
och lösdrifvare. Gustaf Vasa talar i ett bref (maj 1544) om den stora
»till-sökningen af främmande folk» till Stockholm och förmanar myndigheterna
till »god akt ocli tillsyn på samma sällskap». Under Johan III:s regering
uttalar rådet (1573), att »ståthållarne skola hafva tillsyn öfver, att hvarken
på landsbygden eller i städerna något onyttigt och fåfängt folk måtte sig
där förhålla, utan de som hafva barn, skola hålla dem till skolan, som
därtill kunna vara tjänliga, eller ock till att bruka köpenskap uti främmande
land.–-Och de, som där icke hafva lust till, då skola de blifva hållna
till ett ärligt handtverk antingen inrikes eller utomlands». Redan tidigare
(1570) förordnade Johan, att ingen tjänstedräng eller piga skulle »förhålla sig
uti Stockholms stad eller uti förstäderna, med mindre de vele strax taga
tjänst, vid 6 mark straff».
Om de fattigas antal under 1500-talet är föga bekant; tillströmningen
till Stockholm torde lia varit mindre än under följande århundrade. I)et
var ännu ej så mycket, som lockade landsbefolkningen in till städerna, och
gesällerna hade varaktigare anställning än senare tiders fabriksarbetare.
Efter reformationen ocli den kyrkliga reduktionen öfverflyttades fattigvården
från kyrkan på staten och kommunen. Helgeandshuset ocli hospitalen från
medeltiden bibehållas till en början, ocli år 1527 (den 10 juli)1 stadfäste
Gustaf Yasa en förordning af Stockholms magistrat, enligt hvilken alla
hospital, som uppgifvas vara Helgeandshuset, Själagården, S:t Görans hospital,
»Söndagsallmosan» ocli »Fredagsallmosan», ställdes »under ett, regemente,
att det hospital, som mera hafver, må hjälpa det andra, där mindre hafver»,
så att de fattiga skulle kunna försörjas, »att de icke härefter som härtill skola
ligga i portar ocli rännstenar, utan på det den ena skall så väl vara försörjd
som den andra». Den 24 juli samma år skänkte Gustaf till »de fattiga i
spetalen» Hammarby, Järla, Sikla, Skuru ocli Dufnäs. Senare på året klagade
föreståndarna för Helgeandshuset öfver »den store armod och fattigdom, som
de fattiga sjuka förlamme människor lida, som där inne ligga», antagligen
emedan frivilliga gåfvor började tryta; konungen synes ha påbjudit en allmän
kollekt genom ett öppet bref, som skulle uppläsas i kyrkorna (Riksreg. IV:
sid. 371). I januari 1528 såg Gustaf sig nödgad att uppträda mot enskilda per-
1 I Riksreg. XI: sid. 338 är detta bref upptaget under år 1537 enligt ett aftryck ocli
en afskrift fr ån 1700-talet. I. »Stockholms städs politikollegiums brefbok I. 1430—1710»
(Westinska saml. på Uppsala Univ.-bibl. — W. 1038) finnes emellertid en afskrift från
1600-talet med årtalet 1527, hvilket bättre öfverensstämmer med innehållet, enär de fattiga
från alla hospital år 1531 flyttades till Gråbrödraklostret, och förvaltningen af
Helgeandshuset för öfrigt redan 1-529 öfverlämnats till magistraten. Ett annat mera formellt skäl
är, att brefvet är dateradt i Stockholm, ocli att Gustaf den 28 juni 1537 var i Stegeborg
och den 13 juli i Borgholm, så att det är otroligt att han däremellan varit i Stockholm
den 10 juli s. å. Ar 1527 däremot var han i Stockholm den 10 juli (jmf. Riksreg. IV och XI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
