Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
söner, som tagit sig orsak af Västerås recess »att rycka ocli kippa ifrån
helgeandslius, spitaler ocli sjukastugor den del de fattiga skola med uppehållas,
hvilket dock är emot Gud». I 1529 års privilegiebref (§ 9) heter det, »att
borgmästare ocli råd råde om Helgeandsliuset, Helgeandsholmen ocli det folk
där ingifves ocli inneligger», men redan år 1531 flyttas alla fattiga och sjuka
till gråbrödraklostret, som upplåtes till helgeandslius ocli får alla det förras
inkomster samt ställes under magistratens nppsikt. Den 15 september
slutligen utfärdas en utförlig »ordning för Stockholms helgeandslius ocli hospital»
(Riksreg. VIII: sid. 289 fl’.). Två föreståndare skola hafva »öfversta
befallningen» med en syssloman under sig, och räkenskap skall en gång om året
afläggas för magistraten; Klara klosters ränta skall användas för hospitalen,
ocli om brist ändock uppstår, skola stadens präster föranstalta en insamling
af frivilliga gåfvor. En präst skall anställas med fribröd ocli viss årslön.
Gamla oberyktade borgare och »borgerskor» kunna mot betalning intagas
såsom bröder ocli systrar för sin återstående lifstid. I sjukstugan skola
intagas obemedlade sjuka från staden, som, när de det orka, kunna
sysselsättas med att spinna, binda not o. d.
Ar 1551 anbefaller Gustaf byggandet af ett nytt hospital vid Danviken
och lämnade bidrag därtill, för att ditflytta de fattiga från Gråmunkeholmen.
Ännu år 1557 synas byggnaderna icke lia varit färdiga, ocli det är mig
obekant när flyttningen skedde, men år 1579 öfverlämnade Johan III uppsikten
öfver Danvikens hospital till Stockholms magistrat.
Till hospitalet fördes emellertid endast fattiga och orkeslösa personer,
hvaremot yngre och friska tiggare och lösdrifvare synas lia kroppsligen
bestraffats ocli förvisats ur staden, eller fått en tids fängelse i Smedjegården
på slottet eller också stuckits in i armén (förordning 0111 lüsdrifvares
krigstjänst 4 januari 1577). De ständiga krigen, som delvis fördes med
utländskt folk, ocli stadens tillväxt, som syntes erbjuda ökadt tillfälle till arbete,
samlade till Stockholm allt flera lösa personer.1 År 1627 t. ex. utfärdade
magistraten ett skarpt påbud mot »löst parti», enligt hvilket hvarje kvinna
eller man, som efter viss dag anträffas i staden utan tjänst, skall straffas
och utvisas, och äfven de, som härbergera dylika lösdrifvare, skola drabbas
af straff. År 1628 antecknas 192 »husfattiga ocli sjukliga» personer i staden
och på Södermalm, året därpå är antalet 210 enbart på båda malmarna och
år 1663 480 i liela staden, tydligen oberäknadt alla, som voro intagna pä
Danviken eller annorstädes. Utom dessa, som äro uppförda i
mantalslängden, funnos naturligtvis många blott för tillfället närvarande. »Tiggeri tager
nu så öfverhanden», yttrar Axel Oxelstjerna år 1651, »att en liten pojke intet
annat snart hålles till än att tigga, likasom det vore ett handtverk».
1 Den 2 jan. 1630 besvärade sig borgerskapet för magistraten »öfver de främmande
soldater, huru okristligen de stjäla icke allenast om nätterna utan ock rappa och röfva om
Jjusa dagen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
