Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
arbetskrafter. Samtidigt (1668) skildes barnhuset från tukthuset, i det att det
förra ställdes under handelskollegium ocli det senare under politikollegium,
så att man några år har tre själfständiga institutioner. En
återförening-skedde år 1672, då båda ställdes under ämbetskollegium, samtidigt med att
hela anstalten öfverlämnades till borgmästaren Jean de la Vallée. Strider
fördes om förvaltningen, i det att barnhuset var tämligen förmöget —• det
fick ett tegelbruk på Munklägret 1647, ett annat 1666 jämte andra inkomster —,
men tukthuset var utan större tillgångar. Det ansågs slutligen olämpligt att
det förra skulle underhålla det senare, hvarför Karl XI förbjöd
barnhusmedlens användande för tukthusfångarna (1692). Tukthuset synes tidtals
hafva betraktats såsom en centralanstalt för hela landet, men år 1695
öfverflyttas det definitivt på stadens stat.
Vid Danviken fanns allt framgent fattighospitalet, ehuru en del af dess
gårdar borttogos; år 1663 funnos där 74 män, 158 kvinnor, alla ålderstigna,
och 7 sinnessjuka personer. Dessutom lät drottning Ulrika Eleonora år
1686 (eller 1690) uppföra ett hus nära Johannes kyrka till liem för änkor
»af hederligare» stånd.
I sammanhang med denna redogörelse för stadens »lösa parti» må
nämnas, att kronans fängelse fanns i »Smedjegården» på slottet, efter 1664
flyttadt till barnhustomten ocli kalladt »Nya smedjegården». En tid på
1500-talet tjänstgjorde äfven Draktornet såsom fängelse. Dessutom hade staden
ett, ransakningshäkte i rådhusbyggnaden och fick ett annat vid 1600-talets
midt i Ivastenhof vid Norrmalmstorg; under tukthuset synas också
källar-hvalf för fångar ha funnits.
Stadens styrelse under 1500-talet undergick åtskilliga förändringar under
konungamaktens öfverinseende ocli delvis genom dess åtgärder. Konungens
fogde på slottet hade fortfarande delaktighet i stadens styrelse; stundom
ersattes han af ett flertal personer under namn af slottslofven el. dyl. Ar
1542 tillförordnades t. ex. 3 öfverste slottsråd ocli ståthållaren, ocli
sedermera tillsattes ofta en eller flere ståthållare. Dessa utnämndes naturligtvis
alltid af konungen.
Stadens styrelse i egentlig mening var magistraten, bestående af
borgmästare ocli råd. Antalet synes lia växlat, men är ungefär detsamma som
under medeltiden. 1524 funnos 4 borgmästare ocli 16 rådmän, sedan i
allmänhet 2 borgmästare ocli 10—12 rådmän såsom sittande magistrat;
dessutom funnos 1—2 borgmästare och några rådmän, som ej tjänstgjorde. En
nyhet var, att konungen stundom utnämnde magistratens medlemmar; åren
1523 ocli 1524 utsåg Gustaf Vasa borgmästare och rådmän, likaså 1527, men
då efter upprättadt förslag. Under Vasakonungarne torde nog bekräftelse i
allmänhet ha sökts för borgmästareval, äfven där konungen ej direkt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
