Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
nämnde. Det blef därför en naturlig konsekvens, att magistratspersonerna
fingo vedermälen af kunglig nåd, t. ex. monopol på tranhandeln (1542) ocli
rätt till förköp näst konungen (1563 års privilegier).
Rådet hade att vaka öfver lagars ocli privilegiers efterlefnad; det
företrädde staden vid underhandlingar med regeringen ocli med andra städer;
det ägde vidare att meddela burskap, att öfvervaka handel ocli handtverk,
byggnadsväsende ocli renhållning, stadens säkerhet och allmän frid; samt
att provisoriskt utöfva en kompletterande lagstiftningsmakt, när så kräfdes
vid domfällande. Slutligen ägde det domsrätt, ehuru domfällandet under
1500-talet bröt igenom lagbestämda former, i
det att domstolarnas sammansättning oafbrutet
växlade. I allmänhet skulle fogden på slottet
deltaga i öfverläggningar ocli beslut. Det gamla
budet, att han vid förfall skulle representeras
af annan person, bortföll genom 1529 års
privilegier, som göra magistraten domför ensam.
Efter mycket vacklande skönjas stadigvarande
styrelseformer först vid 1600-talets början. Man
finner då en rangskillnad mellan borgmästare
och rådmän, hvilket t. ex. visar sig däruti, att
de senare ej fingo lämna staden utan de förras
tillstånd. Bådas löneförmåner ökades; då en
tredjedel af tullen år 1600 tillerkändes alla städer
till ämbetsmäns aflöning, fingo Stockholms
borgmästare däraf 100 daler hvardera. Karl IX lofvar
(1(302) magistraten viss lön af stadens inkomster,
och år 1614 fick hvarje borgmästare fast, lön af
250 daler. För särskilda befattningar hade
penningelön tidigare erlagts; så upptages i 1548 års
räkenskaper en utgift på 200 mark till en
borgmästare i egenskap af stadens byggmästare, ocli lika mycket erhöll en annan
borgmästare år 1550 »för det lian sitter på kungl, maj:ts tullbod . För
tjänstgöring på rådstugan hade borgmästaren sistnämnda år blott 35 mark och
rådmännen 25 mark i årslön, hvilket gjorde deras ämbeten till så godt som
oaflönade förtroendeposter.
Den förnämste af de lägre ämbetsmännen var stadsskrifvåren, som af
Gustaf Yasa förklarades vara borgare (1530). Åren 1524—29 beklädde Olaus
Petri denna tjänst. Stadsskrifvarens lön är t. ex. år 1548 100 mark och år
1550 168 mark. Såsom sJcottherrar tjänstgjorde 2 rådmän ocli 2 borgare
jämte stadsskrifvaren mot särskildt arfvode. Vårdskrifvåren, t ullskrifvaren,
broskrifvare m. ti. nämnas fortfarande. Skolmästare ocli k a pl a ner äro numera
stadens ämbetsmän ocli få delvis ut sin lön i penningar. Stadens mäster-
49. Gränssten mellan Uppland
och Södermanland uppsatt
1680 på huset n:r 27
Västerlånggatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
