Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
erlades tomtören af 172 personer i staden ocli af 96 personer på
Södermalm; för tomter i stadens inre kvarter synas inga afgifter hafva erlagts
(liksom år 1553), hvilket tyckes visa, att jorden där redan var friköp t. Ar
1632 förekommer en mindre post för tonitören i inre kvarteret (9 daler 16
öre), men år 1635 liar den redan minskats (till 3 d. 16 öre), hvilket kan
förklaras så, att nya lius uppförts, som drogo afgift, men småningom
friköptes.
Stadens hyresmedel voro en ganska viktig inkomst. Direkt till
uthyrning uppfördes endast en del bodar söder ocli norr om vågen ocli
Kartuser-gränden (söder ut på stadsholmen), hvilka upplätos till främmande
handelsmän att där förvara sina varor. Därtill kommo stadens torn, som i fredstid
uthyrdes, magasin under klädeshuset, några rum i klockarehuset ocli
predikarehus ni. m. Inkomsten af vågen föres liit ocli uppgick för år 1550 till
70 mark. Nämnda år betalades hyra till staden af 73 personer. Största
inkomsten — 200 mark — togs af Söderkvarn. Några lägenheter
disponerade konungen utan afgift.
Orsakerna till hyresmedlens ringa belopp år 1554 är mig obekant.
Från 1559 blir den betydligt ökacl, liksom äfven summan i kolumnen för
»diverse». Orsaken torde delvis ligga i Gustaf Vasas viktiga bref af den
7 maj 1557, hvarigenom stadens inkomster ökades. Innehållet är i
hufvudsak följande: för alla stenhus och trähus, endast de fattigas och hospitalens
undantagna, erlägges x/2 % af värdet; af uthyrda lius gifves livar femte
penning, likaså af räntan på alla bryggarehus ocli badstugor;
liandtverks-ämbetena erlägga viss afgift till stadens byggnader, ocli böter enligt deras
skrån gå till samma ändamål, m. m. Redan år 1559 är stadens liela
inkomst-summa i det närmaste dubbelt större än år 1554.
Pålpenningarna omtalas i Gustaf Vasas privilegier för staden år 1529,
ocli i brefvet af 1557 bestämmes deras belopp till 1 mark örtugar för 10 läster
af inländska ocli l1/, mark för samma lästetal af utländska skepp, hvilket
bekräftas 1563; 1570 höjdes afgiften för utländingarne till 2 mark, en
bestämmelse som förnyas 1594. Man märker i tabellen en bestämd ökning
från år 1554 till 1559. — Med kokhuspenningar torde afses afgift för
begagnande af uppförda koklius vid hamnarna, emedan det var förbjudet att
göra upp eld ombord på skeppen. — Angående testamentspenningarna må
anföras, att staden t. ex. 1570 fick rätt att uppbära hvar tionde penning af
allt arf. — Accis vid försäljning af drycker skall första gången lia pålagts
år 1555 och lämnades helt ocli hållet till staden genom 1557 års bref.
Af utgifterna går en större del till aflöningar och resten hufvudsakligen
till stadens byggningsarbeten. Ar 1553 uppgår den förstnämnda posten till
2,224 mark, diverse inköp (byggnaders underhåll, nya materialier o. d.)
till 2,021 och arbetare- ocli åkarelön till 1,787 (tills. 6,628) mark. 1566 äro
samma poster respektive 2,054; 3,792 ocli l,484y2 (tills. 7,3307a) mark. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
