Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
dyrbaraste byggnadsarbetet är för stadens befästningar, hvilka utfördes på
grund af kunglig befallning; det är därför helt naturligt, att konungarne söka
skaffa staden ökade inkomster. Bland utgifter för öfrigt kunna anföras för
år 1594: inbindning af stadens privilegier, som framlämnades till Sigismund:
4 daler; »förärat i kansliet för privilegiebref vet»: 25 daler. För år 1595:
»förärades till facldergåfva, när F. nådes hertig Karls son kristnades och
borgmästare ocli råd voro budna till faddrar 3 förgylda Credentz, vägde
tillhopa 210 lod, och däruti 100 ungerska gyllen»: 411 daler. För år 1628:
»Till Cornelius konterfejare för triumfskriften ban förfärdigade till H. K.
M:ts lyckliga ankomst ifrån Preussen». För år 1635: till licent. med.
Andreas N. Sparman för sina studiers kontinuation i främmande land, efter
som det är honom beviljadt för tre års tid: årligen 90 daler». För år 1636:
»Sändes till prästerskapet lax ocli sill vid julehögtiden efter gammal
sedvana»: 27 daler.
Staden synes i stort sedt lia utvecklat sig mindre hastigt mot
1500-talets slut ocli vid 1600-talets början. Men på 1630-talet begynner ett skede
af storartadt uppsving, som först i våra dagar torde finna sitt motstycke.
Detta skönjes bäst vid en jämförelse af den årliga uppbördens storlek under
olika år. I efterföljande tabell motsvara siffrorna för åren 1593—1600 stadens
egen inkomst, utan afseende på kontributionen till båtsmännen o. cl., hvilken
åter jämte ingående behållning medtages för följande år. Den förra rör
sig omkring 4—8,000 dalar s. m, hvilken summa alltså egentligen borde
fråndragas för bättre jämförelses skull. Att så ej skett beror därpå, att en
noggrann undersökning bort göras vid åtskilliga poster för att utreda deras
natur, hvilket tiden ej medgifvit. Siffrorna äro i alla händelser tillräckligt
talande.
Stockholms uppbörd 1593—1653.
År Daler s. m.1
1-593 ..... 3,843
1594 ..... 2,502
1595 ..... 2,785
1596 ..... 1,925
1599 ..... 1,763
1600 ..... 1,844
1627 ..... 13,949
År Daler s. m.
1629 , . . . 18,283
1630 . . . . . 25,000
1632 . . . 26,765
. . . 21,342
1636 . . . . . 33,040
1644 . . . 92,271
1645 . . . 106,765
1646 ..... 101,906
1649 ..... 103,773
1650 ..... 119,114
1651 ..... 107,580
1652 ..... 115,926
1653 ..... 111,543
För åren 1627—1632 äro ej inkomsterna å Norrmalm medtagna, hvilka
t. ex. år 1630 uppgingo till 3,636 daler, en kontribution af 2,620 daler 16
öre medräknad. De växlande summorna för 1590-talet bero delvis på
tillfälliga inkomster till lika tillfälliga utgifter, såsom år 1593 frivillig hjälp
till ett credentz» (å 613 daler) till gåfva åt »hertig Karls furstinna, med
inneliggande 100 ungerska gyllen», eller åren 1594—95 lijälppenningar till
herredagsresan» (respektive 242 ocli 210 daler uppburna).
1 En daler silfvermynt var från början lika med 4 mark och synes ha motsvarat 4
kronor i vårt mynt vid 1500-talets slut, men 100 år senare endast 2 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
