Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
Bland inkomster på 1600-talet märkas burskapspenningar ocli genandt,
af hvilka de förra erlades vid förvärfvandet af borgarerättigheter, den senare
utgjorde en afgift till staden för rätt att idka handel eller näring utan att
söka burskap. Skottet förlorade sin betydelse och blir en relativt mindre
del vid uppbörden. Afgifterna vid vågen ocli hyresmedlen äro de
ansenligaste posterna; år 1627 utgör hvardera något mer än 1,725 daler. Samma
år afkastade klädeshuset 978 daler; bompenningarna uppgingo till 800, men
skottet blott till något mer än 571 daler.
Kontributionen gick i allmänhet till båtsmännens underhåll ocli
inbetalades till amiralitetet; dess summa afrundades och stämmer ej med den
verkligen uppburna; för år 1644 upptagas t. ex. bland inkomsterna nära
12,000 daler såsom kontribution, men utgiften under samma rubrik är
4,000 daler.
En viktig post på inkomstsidan var tolagen, alltsedan privilegiebrefvet
af 1636 beviljat staden under detta namn en daler pro cento af
inkommande gods, vare sig det tillhörde svenskar eller utländingar, ocli 1/2 daler
för utgående. 1680 höjdes afgiften med 1/4 procent; senare på året afstod
Stockholm vid riksdagen från hela afgiften, men återfick clen 1681 mecl
förhöjning till 2 % för inkommande ocli 1 % för utgående varor, hvilket 1684
ändrades till l3/4 % och 1 %. För år 1644 är tolagen den största
inkomstposten (nära 15,600 daler). Samma år upptogos vågpenningar vid fyra större
vågar (stora vågen, Gefle-, viktualie- och ryssevågen); flera vågtaxor
utfärdades. Efter slussens byggande tillkommo slusspenningar i stället för
strömpenningarna. 1636 års privilegier bestämde stadens andel af accisen till
hälften.
Bland utgifterna märkes först aflöningsstaten för stadens ämbets- ocli
tjänstemän, hvilken håller sig tämligen jämn ända till sammanslagningen
med Norrmalm ocli den hastiga utvecklingen efteråt, såsom följande tabell
utvisar:
Af 1 ö n ing s s t at en 16 2 8—1644.
År Daler s. m.
1628 ..... 4,065
1629 ..... 4,613
1630 ..... 5,481
1632 ..... 5,245
163-5.....10,314
1636 ..... 33,040
1644 ..... 33,928
Byggnadsstaten utvisar en oerhörd tillväxt på grund af
reglerings-arbetet omkring år 1640, enligt hvad följande tabell utvisar:
Byggnads sta t en 1620—1644.
År Daler s. m.
1620 ..... 1,830
1628 ..... 2,920
1629 ..... 2,219
1630 ..... 1,384
1632 ..........2,915
1635 ..........2,184
1636 ..........6,908
1637 ..........13,034
1638 ..... 18,791
1641 ..... 41,904
1642 ..... 55,533
1644 ..... 25,700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
