- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
161

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.



från Jolian III:s ticl, ocli 1654 delades malmen i två församlingar. I
kapellets ställe uppbyggdes Katarina kyrka 1656—58.

Äfven icke territoriella församlingar funnos, såsom den tyska, hvilken fick
egen gudstjänst år 1558 ocli inhystes först i Storkyrkan (1558—70), sedan i
en konventsstuga på Riddarholmen, tills S:t Gertruds gillestuga skänktes
till kyrkotomt. Den finska församlingen höll sin gudstjänst i
Svartmunke-klostret 1533—47, omkring år 1550 i Storkyrkan, omkring 1571 i S:t
Gertruds kapo]l och från 1607 till 1719 i Riddarholmskyrkan. —Franska luteraner
fingo egen gudstjänst år 1687, ocli rysk predikan hölls i en flygel af
ryssgården på Södermalm. -—- Mofförsamlingen liade egen gudstjänst i
Riddarholmskyrkan från år 1626.

Stockholms stad hörde ursprungligen till Uppsala stift, men fick,
ovisst när, ett eget konsistorium. Är 1687 förordnades, att ärkebiskopen
skulle vara præses primarius, ocli pastor i Storkyrkan konsistorii vanliga
ordförande, samt att ledamöterna skulle utgöras af kyrkoherdarne i Klara
(v. ordförande), Jakobs, Riddarholmens, tyska (2 personer), Maria, Katarina,
Kungsholmens, finska, fransk-luterska, Ladugårdslands och S:t Olofs (sedan
Adolf Fredriks) församlingar.

Reformationen ocli kyrkogodsens indragning verkade knappast någon
förändring i stadens skolväsende, emedan stadsskolan redan förut stod under
magistratens öfverinseende såsom en stadens inrättning. Gustaf Vasa skänkte
år 1529 till lärarnes underhåll några fastigheter inom staden, hvilka kort
förut indragits till kronan, ocli år 1555 anslogos 96 tunnor spannmål af
kronotionde till samma ändamål. Är 1551 förlades skolan till klosterhuset
på Gråmunkeholmen ocli fick elär efterträda hospitalet, som flyttats till
Danviken. Bestämmelser utfärdades om skolväsendet år 1571 i samband
med kyrkolagen. Lärarnas underhåll synes varit otillräckligt, och
skolbarnen voro i allmänhet så fattiga, att de måste söka sitt uppehälle
genom tiggande. Rektorsbefattningen tyckes emellertid lia varit gagnande
för prästerlig befordran, ty man finner många af den svenska kyrkans
yppersta män bland skolans föreståndare, såsom Abraham Angermannus,
Nicolaus Botniensis, Petrus Kenicius, hvilka alla blefvo ärkebiskopar. Johan
III sökte upprätta en högre läroanstalt för yngre prästmän ocli öppnade
år 1576 i Gråmunkeklostret ett »kollegium», hvars ledning öfverlämnades
åt jesuiterna Laurentius Nicolai (Klosterlasse) ocli Florentius Flyt m. fl.
Stadsskolan förenades en tid under samma ledning, men redan 1578
afsattes Laurentius, ocli 1583 aflägsnades den siste jesuiten. Under åren
1583—89 leddes kollegiet af präster, som tillhörde den svenska kyrkan,
men stängdes till följd af de liturgiska striderna.

Stockholm. I. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free